Tidös klimatfiasko – Sverige faller fjärde året i rad på klimatranking

---

---

Sverige fortsätter nedåt i den tyngsta internationella klimatrankningen. Organisationen bakom indexet pekar ut regeringens politik som huvudorsak, och nämner sänkta drivmedelsskatter och satsningen på kärnkraft framför förnybart.
Climate Change Performance Index publiceras av tyska Germanwatch varje år i samband med FN:s klimattoppmöte. I årets upplaga hamnar Sverige på femtonde plats, ned från trettonde. Det är fjärde året i rad som placeringen försämras, och Sverige är inte längre kvar i tio-i-topp.
Läs mer på Morgon-Tidningen

Personer, platser och ämnen i nyheten

• PerformancePerformancekonst
• FNMellanstatlig organisation
• RomItaliens huvudstad
• SverigeKonstitutionell monarki i norra Europa

Läs mer om

• Change Performance Index
• Germanwatch
• Tidöregeringen
• Romina Pourmokhtari
• Ulf Kristersson
• COP31
• Turkiet
• Tidös
• Morgon-Tidningen

Samma händelse hos 2 källor

• Altinget Sverige faller i klimatranking – igen 6 tim sedan

Alla källor om händelsen »

BakgrundKampen om globala klimatmål och utsläppGrunden för det moderna internationella klimatarbetet lades vid FN:s toppmöte COP21 i Paris 2015, då världens länder enades om Parisavtalet. Målet sattes till att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. För att nå detta lades pLäs hela bakgrunden

Startskottet i Paris 2015

Grunden för det moderna internationella klimatarbetet lades vid FN:s toppmöte COP21 i Paris 2015, då världens länder enades om Parisavtalet. Målet sattes till att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. För att nå detta lades principen fast om att varje land med jämna mellanrum ska lämna in allt skarpare nationella klimatplaner.

Milstolpar och larmrapporter

FN:s klimatpanel IPCC slog 2018 fast att skillnaden mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning är avgörande för att undvika storskaliga ekologiska sammanbrott. Vid COP26 i Glasgow 2021 inskrevs för första gången mål om utfasning av kol, och vid COP28 i Dubai 2023 enades länderna om en omställning bort från alla fossila bränslen. Hösten 2026 konstaterade FN:s miljöprogram Unep att 1,5-gradersmålet inte längre är möjligt att nå med nuvarande utsläppstakt.

Nyckelaktörer och motsättningar

Klimatförhandlingarna drivs inom FN:s ramkonvention där utvecklingsländer kräver finansiellt stöd från de historiskt största utsläpparna för omställning och skador. Näringslivet, däribland svenska storföretag som SSAB och Scania, deltar i delegationer för att driva på utfasningen av fossilsubventioner och främja grön teknik. Samtidigt står politiska skiften i stora utsläppsländer som USA samt fossila särintressen ofta i vägen för bindande kraven.

Dagens akuta klimatläge

När FN:s klimattoppmöte COP31 inleddes i Antalya i november 2026 visade Unep-rapporter att nuvarande politik styr mot 2,8 graders uppvärmning vid seklets slut. Rapporter från Lancet Countdown bekräftar att värmerelaterade dödsfall ökade med nära 36 procent sedan 2016, samtidigt som nästan alla korallrev hotas av kollaps. Redan vid mötets start krävde Nepal och Afrikanska gruppen att klimatfinansieringen prioriteras upp på dagordningen.

Utmaningarna på COP31

Förhandlingarna fokuserar på att skärpa ländernas klimatlöften och bryta fossilt beroende genom snabb elektrifiering. Enligt Unep krävs snabba utsläppsminskningar globalt för att förhindra de mest extrema scenarierna under århundradet. Framgång beror på om FN-länderna kan enas om konkreta delsteg och finansiella åtaganden som sedan omsätts i nationell lagstiftning.

Allt om Klimatkrisen »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.