BakgrundKampen om regeringsmakten efter valet 2026Riksdagsvalet i september 2026 gav ett mycket jämnt resultat där de rödgröna partierna fick 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Inget av blocken kunde därmed enkelt bilda en majoritetsregering utan breda kompromisser. Talmannen Andreas Norlén fick återigen uppdraget att leda förhandlingarna. Under hösten 2026 körde de iLäs hela bakgrunden
Jämnt läge efter valet 2026
Riksdagsvalet i september 2026 gav ett mycket jämnt resultat där de rödgröna partierna fick 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Inget av blocken kunde därmed enkelt bilda en majoritetsregering utan breda kompromisser. Talmannen Andreas Norlén fick återigen uppdraget att leda förhandlingarna.
Misslyckade sonderingar och övergångsbudget
Under hösten 2026 körde de inledande regeringssonderingarna fast. I november 2026 lade finansminister Elisabeth Svantesson därför fram en stram övergångsbudget utan nya satsningar, medan Ulf Kristerssons övergångsregering fortsatte att styra i väntan på en parlamentarisk lösning.
Kampen om vågmästaren Centerpartiet
Magdalena Andersson (S) vill bilda regering med Centerpartiet och Miljöpartiet, men Vänsterpartiet kräver ministerposter för att släppa fram henne. Samtidigt försöker Ulf Kristersson (M) locka Centerpartiet till en borgerlig mittenregering. Centerpartiet har hittills sagt nej till både vänsterpolitik och samarbete med Sverigedemokraterna.
Växande spricka och hemliga samtal
Enligt uppgifter till TT har de rödgröna partiledarna förhandlat på hemlig ort under hård tidspress. Samtidigt växer sprickan inom Centerpartiet, där EU-parlamentarikern Emma Ytterell på Facebook pekar ut Kristerssons sida som mest realistisk eftersom hon anser att Vänsterpartiet vägrar kompromissa. Å andra sidan öppnar kommunalrådet Christian Widlund för att släppa den röda linjen mot Vänsterpartiet för att undvika SD-inflytande.
Tredje omröstningen och hotet om extraval
På tisdag möter talman Andreas Norlén samtliga partiledare inför en möjlig tredje statsministeromröstning nästa vecka. Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson finns det en stor besvikelse i väljarkåren, samtidigt som Tidösidan har ett övertag i opinionen. Om riksdagen röstar ner fyra statsministerförslag väntar ett extraval, vilket inte har skett i Sverige sedan 1958.
Allt om Regeringsbildningen »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.