Frustration präglar nya protester i Paris

---

---

Höga levnadskostnader, brister i skolsystemet och polisbrutalitet präglade missnöjet i. .
Läs mer på SvD

Personer, platser och ämnen i nyheten

• ParisFrankrikes huvudstad

Samma händelse hos 2 källor

• SVT Frustration präglar nya protester i Paris i går 18:11

Alla källor om händelsen »

BakgrundFrankrikes återkommande upplopp och sociala krisHösten 2018 skakades Frankrike av omfattande protester från rörelsen Gula västarna. Vad som inleddes som vägblockader mot höjda drivmedelspriser utvecklades snabbt till en bred revolt mot ekonomiska klyftor och president Emmanuel Macrons politik. De socioekonomiska spänningarna har därefter utlöst återkommande landsomfLäs hela bakgrunden

Gula västarna inleder protestvågen

Hösten 2018 skakades Frankrike av omfattande protester från rörelsen Gula västarna. Vad som inleddes som vägblockader mot höjda drivmedelspriser utvecklades snabbt till en bred revolt mot ekonomiska klyftor och president Emmanuel Macrons politik. De socioekonomiska spänningarna har därefter utlöst återkommande landsomfattande demonstrationer.

Kriser och nya utbrott

Protesterna nådde stor spridning under 2018 och 2019. År 2023 utbröt landsomfattande upplopp efter att en tonåring skjutits till döds av polis. I slutet av oktober 2026 flammade oroligheterna upp på nytt, inledningsvis genom skolprotester drivna av unga, vilket snabbt växte till en våg av demonstrationer mot höga levnadskostnader.

Aktörerna och politiska krafter

Demonstranterna samlar studenter, Gula västarna och en stark facklig allians där bland andra fackföreningen CGT och dess generalsekreterare Sophie Binet kräver höjda löner och ökade resurser till offentliga tjänster. President Emmanuel Macron och premiärminister Sébastien Lecornu pressas hårt i ett parlamentariskt låst läge efter nyvalet 2024. Samtidigt profilera sig ytterhögern med Marine Le Pen som försvarare av lag och ordning.

Generalstrejk och minimilön

Med över 70 000 poliser och gendarmer på gatorna ställdes landet inför sammandrabbningar i Paris och Lyon med fler än 1 300 gripna. Den 5 november genomförde fackförbunden en omfattande generalstrejk där minst en kvarts miljon människor deltog. Svaret från regeringen kom den 9 november med besked om en höjning av minimilönen med 1,6 procent från den 1 december, vilket avvisats av facken som otillräckligt.

Ekonomisk press och valår

Med en ansträngd statsekonomi har regeringen litet utrymme att möta fackens krav utan att hota arbetstillfällen. Den sociala ilskan och det parlamentariska dödläget riskerar att hålla protesterna levande och forma spelplanen inför nästa franska presidentval 2027.

Allt om Protesterna i Frankrike »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.