BakgrundKampen om regeringsmakten efter valet 2026Riksdagsvalet i september 2026 resulterade i ett mycket jämnt parlamentariskt läge där de rödgröna partierna samlade 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Därmed ställdes riksdagen inför en situation där inget av blocken enkelt kunde formera en majoritet utan omfattande kompromisser. Talmannen Andreas Norlén fick återigenLäs hela bakgrunden
Jämnt läge efter valet
Riksdagsvalet i september 2026 resulterade i ett mycket jämnt parlamentariskt läge där de rödgröna partierna samlade 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Därmed ställdes riksdagen inför en situation där inget av blocken enkelt kunde formera en majoritet utan omfattande kompromisser. Talmannen Andreas Norlén fick återigen uppdraget att leda en komplicerad regeringsbildning.
Sonderingar och övergångsbudget
Under hösten misslyckades inledande sonderingar att samla stöd för att bilda en ny regering. I november 2026 presenterade finansminister Elisabeth Svantesson en stram övergångsbudget helt utan nya politiska satsningar. Detta innebar att Ulf Kristerssons övergångsregering fortsatte att styra i väntan på en parlamentarisk lösning.
Konflikten om ministerposterna
Socialdemokraterna med Magdalena Andersson i spetsen söker stöd för en regering men hämmas av en djup konflikt mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet och Nooshi Dadgostar kräver formella ministerposter för sina röster och uppmanar C att välja sida. Elisabeth Thand Ringqvist och Centerpartiet vägrar att släppa fram en regering där V ingår och kräver att V slopar sitt ministerkrav.
Läget i förhandlingarna nu
Förhandlingarna ställdes på sin spets i november 2026 när Centerpartiet gav Vänsterpartiet ett ultimatum att släppa ministerkravet senast den 13 november klockan 17. Samtidigt inväntar Centern svar från både S och M på sitt krav om ett totalpaket för en borgerlig mittenregering eller bred kompromiss. Ulf Kristersson har uppgett att M haft goda samtal om en borgerlig mittenregering, medan S-profiler uttryckt stark oro över Magdalena Anderssons chanser.
Hot om historiskt extraval
Om inte partierna når en kompromiss och talmannens fyra statsministerförslag röstas ner i riksdagen utlyses automatiskt ett extraval enligt regeringsformen. Ett sådant beslut har inte fattats i Sverige sedan 1958, men kommunerna har nu börjat förbereda sig för scenariot. Om låsningen mellan C och V kvarstår eller Moderaternas mittenförsök misslyckas uppfattas extraval som den sista utvägen ur dödläget.
Allt om Regeringsbildningen »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.