Sverige tappar i klimatrankning

---

---

Sverige tappar i den årliga klimatrankningen CCPI, som den tyska organisationen German-watch ligger bakom. För några år sedan låg Sverige i topp men placeras nu på plats tolv.Danmark toppar rankningen men även länder som Norge, Spanien och Estland placeras bättre än Sverige på klimatarbete, enligt German watch. De tre första platserna i topplistan är tomma eftersom inget land når upp till kraven..
Läs mer på SR

Personer, platser och ämnen i nyheten

• SpanienKonstitutionell monarki i Sydeuropa
• EstlandRepublik i Nordeuropa
• NNorgeKonstitutionell monarki i norra Europa
• SverigeKonstitutionell monarki i norra Europa

Samma händelse hos 24 källor

• Syre Sverige rasar två steg i klimatranking  2 tim sedan
• Morgon-Tidningen Tidös klimatfiasko – Sverige faller fjärde året i rad på klimatranking 4 tim sedan
• Omni Ranking: Sverige tappar i global klimatjämförelse 7 tim sedan
• DN Sverige rasar på klimatranking – nytt bottenrekord 8 tim sedan
• YA, SmålandsPosten, BT, BLT +13 källor De är bäst på klimatarbete – därför tappar Sverige 8 tim sedan
• Aktuell Hållbarhet Sverige backar i tung klimatrankning 8 tim sedan
• Aktuell Hållbarhet Sverige tappar i tung klimatrankning 8 tim sedan
• Altinget Sverige faller i klimatranking – igen 9 tim sedan

Alla källor om händelsen »

BakgrundGlobal kamp mot klimatförändringarnaGrunden för det moderna internationella klimatarbetet lades vid FN:s toppmöte COP21 i Paris 2015, då världens länder enades om Parisavtalet. Målet sattes till att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Avtalet bygger på att Läs hela bakgrunden

Parisavtalet sätter ramarna

Grunden för det moderna internationella klimatarbetet lades vid FN:s toppmöte COP21 i Paris 2015, då världens länder enades om Parisavtalet. Målet sattes till att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader och sträva efter att begränsa den till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Avtalet bygger på att varje land regelbundet ska lämna in allt skarpare nationella klimatplaner.

Från larmrapporter till avtal

FN:s klimatpanel IPCC slog 2018 fast att skillnaden mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning är avgörande för att undvika storskaliga ekologiska sammanbrott. Vid COP26 i Glasgow 2021 inskrevs mål om utfasning av kol, och vid COP28 i Dubai 2023 enades länderna om en omställning bort från alla fossila bränslen. Hösten 2026 konstaterade FN:s miljöprogram Unep att 1,5-gradersmålet inte längre kan nås med nuvarande utsläppstakt.

Motsättningar mellan aktörer

Klimatförhandlingarna präglas av krav från utvecklingsländer, som Nepal och Afrikanska gruppen, om finansiellt stöd från de länder som historiskt släppt ut mest. Samtidigt pressar klimataktivister som Greta Thunberg och drabbade önationer på för snabbare åtgärder, medan näringsliv och stater kämpar med ekonomiska och politiska prioriteringar. I den globala CCPI-rankningen 2026 föll Sverige till tolfte plats efter politiska omläggningar kring bränsleskatter och förnybar energi.

Läget under COP31

Under FN:s klimattoppmöte COP31 i Antalya i november 2026 pekar analyser från Unep mot en framtida uppvärmning på 2,8 grader vid seklets slut. En rapport från Lancet Countdown visar samtidigt att värmerelaterade dödsfall har ökat med nära 36 procent sedan 2016. Situationen har även lett till att drabbade önationer överväger juridiska åtgärder och stämningar mot stora utsläppsländer.

Vad som står på spel

Förhandlingarna handlar nu om att enas om konkreta delsteg för snabb elektrifiering och utfasning av fossila bränslen. Utan skarpa finansiella åtaganden och uppdaterade nationella lagstiftningar riskerar världen allt mer extrema väderfenomen och kollapsade ekosystem som korallreven inom 50 år. Framgången avgörs av om FN-länderna kan omsätta löftena i faktiska och mätbara utsläppsminskningar.

Allt om Klimatkrisen »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.