BakgrundKampen om regeringsmakten efter valet 2026Riksdagsvalet i september 2026 resulterade i ett mycket jämnt parlamentariskt läge där de rödgröna partierna samlade 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Talmannen Andreas Norlén inledde sonderingarna, men båda de första statsministeromröstningarna misslyckades. Magdalena Andersson röstades ner den 15 oktober och CenterpLäs hela bakgrunden
Ett jämnt valresultat
Riksdagsvalet i september 2026 resulterade i ett mycket jämnt parlamentariskt läge där de rödgröna partierna samlade 176 mandat mot Tidöpartiernas 173. Talmannen Andreas Norlén inledde sonderingarna, men båda de första statsministeromröstningarna misslyckades. Magdalena Andersson röstades ner den 15 oktober och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist röstades ner den 3 november.
Åkessons besked och S-utvisningen
Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson meddelade att partiet släpper kravet på ministerposter för att avstå i en statsministeromröstning, vilket öppnade för Ulf Kristersson att försöka samla en borgerlig regering. För att locka Centerpartiet stängde Magdalena Andersson formellt dörren för Vänsterpartiet i regeringen i början av november. Beslutet ledde till att planerade rödgröna möten ställdes in och att krisen fördjupades.
Låsningarna mellan C och V
Magdalena Andersson försöker samla S, MP och C i regering och vill att Vänsterpartiet ska agera samarbetsparti. Vänsterpartiets ledning och distrikt står dock fast vid ett kongressbeslut om att inte släppa fram en regering utan egna ministerposter, trots att LO uppmanat dem att vika sig. Centerpartiet vägrar samtidigt att ingå i constellationer som gör dem beroende av Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet.
Läget efter två månader
Det har gått nästan två månader sedan valet och Ulf Kristersson styr en övergångsregering med förlängt sonderingsuppdrag. Centerpartiet avvaktar med sitt vägval tills både Moderaterna och Socialdemokraterna presenterat sina totala sakpolitiska paket. Inom Socialdemokraterna växer samtidigt det interna missnöjet över det rådande regeringskaoset.
Hotet om ett extraval
Riksdagen har redan röstat nej i två statsministeromröstningar under hösten. Om ytterligare två omröstningar misslyckas tvingar regeringsformen talmannen att utlysa extraval. Om inte Vänsterpartiet viker från sitt ministerkrav eller Centerpartiet bryter sina röda linjer saknas förutsättningar för en godkänd statsminister.
Allt om Regeringsbildningen »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.