BakgrundKampen om makten i lokalpolitikenDet lokala styret i Sverige var under lång tid tydligt uppdelat mellan ett rödgrönt och ett borgerligt block. När parlamentariska lägen blev mer svårstyrda efter valet 2014 och Sverigedemokraternas tillväxt förändrade spelfältet började kommuner och regioner söka blocköverskridande lösningar. I många kommuner innebar dLäs hela bakgrunden
Blockpolitikens upplösning 2014
Det lokala styret i Sverige var under lång tid tydligt uppdelat mellan ett rödgrönt och ett borgerligt block. När parlamentariska lägen blev mer svårstyrda efter valet 2014 och Sverigedemokraternas tillväxt förändrade spelfältet började kommuner och regioner söka blocköverskridande lösningar. I många kommuner innebar detta slutet för traditionella alliansstyren.
Storkoalitioner och nya alliancexperiment
Inför mandatperioden 2023–2026 etablerades samstyren mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i flera kommuner och regioner. Efter valet 2026 har dock flera av dessa storkoalitioner spruckit till förmån för nya mittenallianser eller traditionella rödgröna konstellationer. Samtidigt har otraditionella samarbetskonstellationer som Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bildats lokalt.
Lokala partier som vågmästare
Vid sidan av riksdagspartierna spelar lokala sjukvårdspartier och obundna listor en nyckelroll i flera regioner. Partier som Vårddemokraterna ställer ofta konkreta krav på sjukvårdspolitiken i utbyte mot parlamentariskt stöd. Även Vänsterpartiet har flyttat fram sina positioner och klivit in i styren efter starka valresultat.
Maktskiften hösten 2026
Under oktober och november 2026 har förhandlingarna nått sina slutskeden i kommuner som Älmhult, Storuman och Uppvidinge samt i Region Norrbotten och Region Jönköping. I Jönköping bröt S och M sitt samarbete till förmån för en rödgrön-mittenkoalition. Efter svaga valresultat har flera lokala toppolitiker avsagt sig sina uppdrag.
Budgetprövningar i tufft läge
De nybildade koalitionerna måste under senhösten 2026 enas om sina första budgetar för mandatperioden 2027–2030. Frågor om avgiftshöjningar i vården, skattesatser och miljöåtgärder väntas sätta de nybildade majoritets- och minoritetsstyrena på prov direkt från start. I Stockholm har det rödgröna styret snabbt ställts inför rättsliga omprövningar gällande utvidgade miljözoner.
Allt om Kommunala styren »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.