Riksbankschefen: Fler räntehöjningar kan vänta

---

---

Riksbanken motiverar beslutet med att svensk ekonomi går starkt, men att inflationen drivs upp av både inhemsk efterfrågan och stigande energipriser. Enligt riksbankschefen Erik Thedéen handlar det om att agera i förebyggande syfte för att undvika att priserna biter sig fast på en hög nivå. Osäkerhet kring framtida räntebesked Många hushåll är oroliga för hur deras ekonomi påverkas, särskilt de med stora bolån. Erik Thedéen betonar att svenska hushåll generellt har goda marginaler, men att räntehöjningen ändå kan bli kännbar på kort sikt. – På kort sikt drabbar det hushållen, framför allt om man har bolån.
Läs mer på TV4

Personer, platser och ämnen i nyheten

• Erik ThedéenSvensk affärs- och ämbetsman
• MellanösternOmråde i Sydvästasien och Nordafrika
• TTrotsFilm från 1952 regisserad av Gustaf Molander
• USAFederal republik i Nordamerika

Samma händelse hos 3 källor

• Dagens PS Inflationen rasar – ändå väntar ny räntehöjning från Riksbanken 4 tim sedan
• SVT Riksbankschefen om räntehöjningen: Ingen panikåtgärd i går 23:20

Alla källor om händelsen »

BakgrundBakgrund: Riksbankens vändning och räntehöjningarna 2026Efter en längre period av låga räntor och en styrränta som legat på 1,75 procent tog Riksbankens sänkningar stopp under 2026. Den globala ekonomin drabbades av flera negativa omvärldsfaktorer som återigen drev upp inflationstrycket i Sverige. Det tvingade centralbanken att ompröva sin penningpolitik för att förhindra aLäs hela bakgrunden

Slutet på lågränteperioden

Efter en längre period av låga räntor och en styrränta som legat på 1,75 procent tog Riksbankens sänkningar stopp under 2026. Den globala ekonomin drabbades av flera negativa omvärldsfaktorer som återigen drev upp inflationstrycket i Sverige. Det tvingade centralbanken att ompröva sin penningpolitik för att förhindra att prisökningarna bet sig fast.

Första höjningen på flera år

Den 4 november 2026 genomförde Riksbanken sin första räntehöjning på flera år när styrräntan höjdes med 0,25 procentenheter till 2,0 procent. Höjningen markerade ett tydligt skifte i svensk ekonomi och låg i linje med marknadens förväntningar om att centralbanken behövde hamna i kapp inflationsutvecklingen. Prognosmakare som SBAB hade dessförinnan flaggat för en serie påföljande höjningar under hösten och vintern.

Zelenskyj, bankerna och hushållen

Riksbanken och direktionen styr över räntebesluten med målet att hålla inflationen stabil. Storbankerna och statliga SBAB bedömer framtida räntebanor, medan hushållen direkt påverkas genom förändrade bolånekostnader. Om styrräntan stiger med totalt 0,75 procentenheter innebär det en ökning av årskostnaden med 15 000 kronor för ett bolån på två miljoner kronor, före ränteavdrag.

Läget efter novemberbeskedet

Med styrräntan åter på 2,0 procent har reaktionerna på finansmarknaden varit omedelbara. Allt fler bolånetagare har börjat binda sina rörliga räntor för att skydda sig mot kommande kostnadsökningar. Förväntningarna på marknaden är inställda på att dagens beslut bara var början på en längre höjningscykel.

Fler höjningar väntar framåt

Marknadens aktörer räknar med att Riksbanken kan komma att höja styrräntan vid upp till fyra tillfällen under det kommande året. Enligt SBAB:s prognoser väntas styrräntan nå 2,50 procent senast i februari 2027. Utvecklingen beror helt på om de negativa omvärldsfaktorerna fortsätter att driva upp den svenska inflationen.

Allt om Riksbankens räntehöjningar 2026 »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.