USA vill sälja rysk gas till Europa – via amerikansk mellanhand

---

---

USA:s förhandlare Steve Witkoff och Jared Kushner har diskuterat en modell där rysk gas säljs till europeiska kunder via en amerikansk mellanhand. Gasen ska gå i de gamla ledningarna genom Ukraina, men Europa säger nej.
USA driver på för att rysk naturgas snabbt ska börja flöda till Europa igen, genom rörledningar som går genom Ukraina. Det rapporterar Wall Street Journal med hänvisning till amerikanska, europeiska och ukrainska tjänstemän.
Syftet är att få till en energivapenvila mellan Moskva och Kiev inför vintern.
Läs mer på Realtid

Personer, platser och ämnen i nyheten

• EuropaVärldsdel på jordens norra halvklot
• Volodymyr ZelenskyjUkrainas president 2019–
• Steve WitkoffAmerikansk fastighetsinvesterare och jurist
• Wall Street JournalAmerikansk dagstidning med inriktning på ekonomi
• MoskvaRysslands huvudstad
• KievHuvudstad i Ukraina

Läs mer om

• USA
• Jared Kushner
• Ukraina
• WSJ
• Vita
• Ryssland
• Kreml
• Urengoj
• Sibirien
• Slovakien
• Österrike
• Tyskland
• Nord Stream
• Donald Trump

Samma händelse hos 4 källor

• Omni Källor: USA vill att Europa köper rysk gas via Ukraina i går 16:14
• SvD, Aftonbladet USA vill få Europa att köpa rysk gas – via Ukraina i går 10:42

Alla källor om händelsen »

BakgrundKriget i Ukraina och säkerhetsläget i EuropaKonflikten inleddes våren 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön och underblåste krig via ryskstödda separatister i östra Ukraina. Det var Moskvas reaktion på Euromajdan-revolutionen i Kiev, där den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes efter omfattande folkliga protester. Den 24 februari 2022 inledde RyLäs hela bakgrunden

Konfliktens rötter 2014

Konflikten inleddes våren 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön och underblåste krig via ryskstödda separatister i östra Ukraina. Det var Moskvas reaktion på Euromajdan-revolutionen i Kiev, där den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes efter omfattande folkliga protester.

Invasionen och vändpunkterna 2022–2024

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion, men misslyckades med att inta Kiev efter hårt ukrainskt motstånd. Hösten 2022 återtog Ukraina stora områden kring Charkiv och Cherson, vilket ledde till en utdragen frontlinje. Under 2024 fördjupade Moskva sina militära samarbeten med Nordkorea och Iran för att säkra material och personal till sin krigsekonomi.

Aktörernas motstridiga mål

Ukraina kräver full territoriell integritet och bindande säkerhetsgarantier mot framtida angrepp. Ryssland kräver kontroll över de annekterade områdena och att Ukraina nekas Natomedlemskap. Västmateriel och bistånd, som det nyligen godkända amerikanska Patriot-paketet med 500 robotar för 2,1 miljarder dollar, är avgörande för Kievs försvar mot ryska anfall.

Läget hösten 2026

Ryssland har tappat mark två månader i rad samtidigt som ukrainska drönarattacker slår mot rysk oljeinfrastruktur, bland annat i Kstovo. Ömsesidiga cyberattacker har slagit ut krisappar i båda länderna och orsakat falska larm om kärnvapenhot. Samtidigt märks konsekvenserna i Östersjön genom svenska polisinsatser mot misstänkta ryska hybridfartyg vid Gotland, och USA samarbetar med ryska FSB kring terrorhot i Moskva.

Vad som står på spel

Ukrainas förmåga att stå emot ryska flyg- och robotanfall avgörs av om utlovade luftvärnssystem levereras i tid, då landet behöver omkring 350 Patriot-robotar i månaden. Fortsatta ukrainska angrepp mot ryska raffinaderier ställs mot västmakternas diplomatiska balansgångar och energiintressen. Samtidigt gör den ryska militära anpassningen och hybridaktiviteten i närområdet att det europeiska säkerhetsläget förblir spänt.

Allt om Ukrainakriget »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.