BakgrundKampen om makten i kommuner och regionerDet lokala styret i Sverige var under lång tid strikt uppdelat mellan ett rödgrönt och ett borgerligt block. När Sverigedemokraternas intåg förändrade det parlamentariska läget från valet 2014 tvingades kommuner och regioner att söka nya lösningar. I flera fall bröts traditionella spärrar för att nå pragmatiska majoritLäs hela bakgrunden
Blockpolitikens upplösning
Det lokala styret i Sverige var under lång tid strikt uppdelat mellan ett rödgrönt och ett borgerligt block. När Sverigedemokraternas intåg förändrade det parlamentariska läget från valet 2014 tvingades kommuner och regioner att söka nya lösningar. I flera fall bröts traditionella spärrar för att nå pragmatiska majoriteter över de gamla blockgränserna.
Vändpunkterna 2018 och 2022
Efter valet 2018 inleddes en våg av blocköverskridande samarbeten där Socialdemokraterna och Moderaterna på flera håll bildade samstyren. Mandatperioden 2022–2026 ritade om kartan ytterligare när Sverigedemokraterna släpptes in i flera borgerliga kommunstyren. Efter valet 2026 nåddes en ny fas med otraditionella koalitioner och avhopp, där enskilda politiker som Jimmy Ekborg (KD, tidigare C) byter parti mitt under pågående maktförhandlingar.
Aktörerna och ideologiska kompromisser
Riksdagspartierna söker lokalt inflytande genom nya kombinationer där Sverigedemokraterna och lokala partier ofta fungerar som vågmästare. I Östergötland tar ett rödgrönt styre under Mattias Ottosson (S) över med ambitionen att hantera långa vårdköer och spara i spåren av tidigare varsel på nästan 900 medarbetare. Samtidigt kliver Vänsterpartiet med Mikael Ekvall i spetsen in i majoritetsstyre efter 16 år i opposition.
Läget hösten 2026
Under november 2026 ställs de nya koalitionerna inför prövningar när nämndplatser fördelas och budgetar ska spikas. I Västmanland föreslår regionstyret bestående av M, KD, L och SD en skattehöjning på 75 öre för att klara ökade utgifter inför det nya akutsjukhuset i Västerås 2028. Samtidigt skakas lokalsamhällen av lokala affärer, som i Kungälv där en uppmärksammad markförsäljning utreds som en muthärva.
Utmaningar för sköra koalitioner
De nybildade styrena står inför svåra ekonomiska prioriteringar där strama budgetar måste vägas mot kostsamma infrastruktursatsningar och välfärdsbehov. Sköra marginaler gör styrena känsliga för avhopp och interna stridigheter kring höjda skatter eller nedskärningar i skola och vård. Utgången i de kommande budgetomröstningarna visar om de spretiga majoriteterna håller mandatperioden ut.
Allt om Kommunala styren »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.