Polacker gripna i Ryssland – anklagas för spioneri

---

---

Två polska medborgare har gripits i den ryska exklaven Kaliningrad som gränsar till Polen och Litauen, rapporterar AFP. Enligt ryska säkerhetstjänsten är de misstänkta för spioneri och ska enligt de ryska myndigheterna ha samlat information om anläggningar i exklaven som tillhör det ryska försvaret.Det är inte känt hur de två gripna ställer sig till misstankarna..
Läs mer på SR

Personer, platser och ämnen i nyheten

• RysslandFörbundsrepublik i Östeuropa och Nordasien
• AFPNyhetsbyrå
• PolenRepublik i Centraleuropa
• LLitauenRepublik i Nordeuropa

Läs mer om

• Kaliningrad

Samma händelse hos 5 källor

• Sydsvenskan, HBL, Aftonbladet Ryssland: Polska ”agenter” gripna 5 tim sedan
• Omni Ryssland: Polska agenter har gripits i Kaliningrad 5 tim sedan
• Aftonbladet Polska medborgare anklagas för spioneri i Ryssland 7 tim sedan

Alla källor om händelsen »

BakgrundKriget i Ukraina och det europeiska säkerhetslägetKonflikten inleddes våren 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön och underblåste strider i östra Ukraina. Det var Moskvas reaktion på Euromajdan-revolutionen i Kiev, där den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes efter folkliga protester. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion men miLäs hela bakgrunden

Konfliktens rötter 2014

Konflikten inleddes våren 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön och underblåste strider i östra Ukraina. Det var Moskvas reaktion på Euromajdan-revolutionen i Kiev, där den ryskvänlige presidenten Viktor Janukovytj avsattes efter folkliga protester.

Fullskalig invasion 2022

Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion men misslyckades med att inta Kiev. Ukraina återtog mark under hösten 2022, varpå striderna övergick i ett utdraget utnötningskrig. Invasionen ledde även till att Sverige och Finland övergav sin militära alliansfrihet och gick med i Nato.

Aktörerna och deras intressen

Ukraina vägrar ge upp territorium och kräver starka säkerhetsgarantier, medan Ryssland kräver kontroll över annekterade områden och ukrainsk neutralitet. USA:s president Donald Trump driver på för en snabb fredsuppgörelse och förbereder samtal med Vladimir Putin och Xi Jinping. Europeiska länder, ledda av bland andra Frankrike och Tyskland, kräver att Europa ska ha en plats vid förhandlingsbordet för att bevaka kontinentens säkerhet.

Läget november 2026

Medan trepartssamtal inleds i Abu Dhabi trappar Ryssland upp attackerna mot ukrainska elnät inför vintern, samtidigt som Ukrainas utökade anfall mot ryska raffinaderier tvingat Ryssland till lokal bränsleransonering. Läckta uppgifter från statistikmyndigheten Rosstat visar samtidigt att upp mot 450 000 ryska soldater kan ha dödats sedan 2022. Efter det amerikanska mellanårsvalet väntas ett stärkt stöd i USA:s kongress sätta ny press på Vita huset kring Ukrainapolitiken.

Diplomatin och framtiden

Förhandlingarna ställs inför låsta positioner kring landavträdelser och vilka länder som får delta i utformningen av freden. Samtidigt som diplomatin pågår betonar nordiska och europeiska ledare att det militära stödet till Ukraina måste fortsätta för att säkra Europas långsiktiga stabilitet.

Allt om Ukrainakriget »

Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.