BakgrundDet parlamentariska låset efter valet 2026Efter riksdagsvalet i september 2026 fick de rödgröna partierna 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, vilket ledde till att statsminister Ulf Kristersson avgick. Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson gavs det första sonderingsuppdraget men röstades ner av riksdagen den 15 oktober. Centerpartiets ledare Elisabeth Läs hela bakgrunden
Valet och regeringskrisen 2026
Efter riksdagsvalet i september 2026 fick de rödgröna partierna 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, vilket ledde till att statsminister Ulf Kristersson avgick. Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson gavs det första sonderingsuppdraget men röstades ner av riksdagen den 15 oktober.
Spruckna mittenförsök och omröstningar
Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist tog därefter över uppdraget för att sondera för en mittenregering. Försöket misslyckades på grund av bristande parlamentariskt stöd, och i riksdagsomröstningen den 3 november 2026 röstades hennes kandidatur ner med 324 nej-röster mot 25 ja-röster.
Partiernas låsta krav
Vänsterpartiet kräver ministerposter i en rödgrön regering för att inte lägga in sitt veto, vilket krockar med Centerpartiets linje att inte samarbeta med V eller Sverigedemokraterna. Samtidigt står SD fast vid sitt krav på ministerposter för att släppa fram en borgerlig regering.
Sonderingar på två fronter
Moderatledaren Ulf Kristersson har fått i uppdrag att sondera för en icke-socialistisk regering. Samtidigt pågår enskilda samtal mellan C och V på hög nivå och C har öppnat för att rösta på en övergångsbudget, medan SD förbereder besked om regeringsfrågan.
Hot om extraval
Om riksdagen röstar nej till statsministerkandidater fyra gånger utlyses automatiskt ett extraval i Sverige. Det parlamentariska trycket ökar därför successivt på partierna att ompröva sina röda linjer innan de fyra omröstningarna är förbrukade.
Allt om Regeringsbildningen »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.