BakgrundDet parlamentariska låset efter valet 2026Efter riksdagsvalet i september 2026 vann de rödgröna partierna 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, varpå Ulf Kristersson avgick som statsminister. S-ledaren Magdalena Andersson var först ut att försöka bilda regering, men röstades ner i riksdagen den 15 oktober. Därefter gavs sonderingsuppdraget till Centerpartiets ledLäs hela bakgrunden
Valet och regeringskrisen 2026
Efter riksdagsvalet i september 2026 vann de rödgröna partierna 176 mandat mot Tidöpartiernas 173, varpå Ulf Kristersson avgick som statsminister. S-ledaren Magdalena Andersson var först ut att försöka bilda regering, men röstades ner i riksdagen den 15 oktober. Därefter gavs sonderingsuppdraget till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist.
Första talmansrundorna
Centerpartiet försökte sondera för en mittenregering bestående av S, C, KD och L, men saknade stöd. Trots detta beslöt talmannen Andreas Norlén den 30 oktober att pröva Thand Ringqvist i en statsministeromröstning för att öka trycket i förhandlingarna.
Partiernas röda linjer
Vänsterpartiet kräver att få sitta med i en regering och vägrar vara passivt stöd. Centerpartiet avvisar samarbete med både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan SD står fast vid sitt krav på ministerposter för att släppa fram en högerregering under Ulf Kristersson.
Processen efter 49 dagar
Den 3 november röstas Elisabeth Thand Ringqvist ner i riksdagen med stor marginal. Talmannen väntas därefter ge sonderingsuppdraget till Moderaternas ledare Ulf Kristersson.
Stupstocken och extraval
Om riksdagen röstar nej till fyra statsministerkandidater utlyses automatiskt ett extraval. Det är detta hot som statsvetare bedömer kan tvinga partierna att till slut ompröva sina låsta positioner.
Allt om Regeringsbildningen »Bakgrunden är skriven automatiskt och kan innehålla fel.