Ekonomistas > Ekonomi

Sunday, 09 May, 19:46

Ekonomistas - 31 okt 20 kl. 09:16

James Randi, 1928-2020



Den världsberömde magikern, humbugavslöjaren och skeptikern James Randi har gått bort. Randi blev världskänd efter att ha avslöjat Uri Gellers fusk med tankestyrd skedböjning, och Randi utlyste senare ett miljondollarpris till den som vetenskapligt kan bevisa förekomsten av övernaturliga krafter (ännu har ingen lyckats). Även om Randi inte själv var någon vetenskapsman, har han bidragit till forskarsamhället genom att ge understöd till alla de arbetar för att avslöja grundlösa, ovetenskapliga påståenden inom både naturvetenskap och samhällsforskning. I Sverige verkar skeptikerföreningen Vetenskap och Folkbildning i James Randis anda med att genomlysa olika frågor med en vetenskaplig analys. I föreningens tidskrift Folkvett kan man finna artiklar om exempelvis rasi
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Randi, James Randi, Uri Gellers, Sverige, Vetenskap, Folkbildning, James Randis, Folkvett

Dela artikeln

delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: James, Randi, 1928-2020
- 01 jan 70 kl. 01:00

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 29 apr 21 kl. 08:49

Nytt nummer av Ekonomisk Debatt om skattereform

I dagarna släpps det senaste numret av Ekonomisk Debatt, nr 3 2021, med huvudsakligt tema skattereform. Utgångspunkten är Klas Eklunds ESO-rapport om en skattereform, och i numret presenterar han sin rapport i korthet och därefter diskuteras den av fem inbjudna forskare. Utöver detta innehåller numret ett levnadsporträtt av Ingemar Hansson samt recensioner av böcker om hyresregleringen, tidigare finansministrar samt den ekonomiska ojämlikheten i Sverige.

Ekonomistas - 13 apr 21 kl. 14:31

Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering

Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande som saknar hög inkomst, förmögenhet och rika föräldrar, särskilt unga. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med.

Ekonomistas - 01 apr 21 kl. 06:49

Hur oroade bör vi vara över Europas försämrade offentliga finanser?

Det senaste årets nedstängning av de europeiska ekonomierna i kampen mot Coronapandemin har kostat stora belopp. Att inte ge medborgarna inkomststöd under nedstängningen skulle ha skapat politiskt kaos, men även den oreda som har uppstått i många EU-länders offentliga finanser riskerar få allvarliga konsekvenser. Budgetreglerna från Maastrichtavtalet har överskridits som aldrig förr, nationella industristöd börjar diskuteras, och vissa har rentav krävt att ECB borde efterskänka sina stödlån till euroländerna.

Ekonomistas - 23 mar 21 kl. 15:53

Exportstopp för vaccin kan vara förenligt med WTO-regler

Gästinlägg av professor Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning EU kritiseras i debatten för sitt hot om att begränsa exporten av COVID-vaccin. Det är uppenbart att sådana restriktioner, som bara begränsar handel, är skadliga sett ur global synvinkel. Men det sägs även i debatten att sådana restriktioner ”bryter mot handelsregler”.

Ekonomistas - 16 mar 21 kl. 14:00

Det finanspolitiska ramverket borde skydda mot riksdagsinitiativ som försvagar de offentliga finanserna

Den 25 februari annonserade M, KD och V att de planerar ett utskottsinitiativ för att öka satsningen på äldreomsorgen med drygt 4 miljarder i år. Av deras pressmeddelande framgår också att de vill att satsningen på äldreomsorgen ska bli knappt 4 miljarder högre 2022 och 2023 än vad regeringen planerat för. Med tanke på de brister i äldreomsorgen som har uppdagats i samband med coronakrisen framstår det som ett behjärtansvärt initiativ.

Ekonomistas - 03 mar 21 kl. 10:12

Hemarbetarnas dolda löneökning

I Coronakrisens spår har hemarbetet ökat markant. För hemarbetarna har detta inneburit minskade omkostnader i samband med arbete kopplade till exempelvis lunch på restaurang, utgifter för kollektivtrafik eller egen biltransport, klädslitage etc. Eftersom hemarbetarnas löner i de flesta fallen har varit oförändrade, innebär utgiftsminskningen en relativt kraftig reallöneökning, något som få diskuterar.

Ekonomistas - 08 feb 21 kl. 06:35

Är verkligen hushållens skulder för höga?

Enligt en intervju i lördagens SvD vill nya finansmarknadsministern, Åsa Lindhagen, gärna se lägre skulder för hushållen. Men är verkligen hushållens skulder för höga? Vad ska de jämföras med?

Ekonomistas - 03 feb 21 kl. 14:04

Pandemin och inkomsternas spridning i Sverige: Vad vet vi?

Frågan om Covid-pandemins fördelningseffekter diskuteras allt oftare. Fortfarande saknas tillräckligt uppdaterad information om hushållens löner, inkomster, konsumtion, hälsa med mera för att dra tydliga slutsatser. Men ett fåtal studier börjar nu komma där man försöker undersöka pandemins effekt på ojämlikheten med hjälp av särskilda datainsamlingar.

Ekonomistas - 01 feb 21 kl. 10:05

Ska verkligen amorteringskraven komma tillbaka trots att de saknar påvisbar samhällsnytta?

I mars och april förra året släppte Finansinspektionen tillfälligt på amorteringskraven för bolånetagare. Bankerna fick möjlighet att ge alla bolånetagare undantag från amorteringskrav med hänvisning till spridningen av coronaviruset och dess effekter. På så sätt ville Finansinspektionen ”ge bolånetagarna ökat handlingsutrymme i en osäker tid.

Ekonomistas - 27 nov 20 kl. 14:00

Behöver EU:s konkurrenspolitik reformeras?

I februari 2019 meddelade Europeiska kommissionen att den inte godkände den föreslagna fusionen mellan tyska Siemens och franska Alstom. Beslutet väckte en hel del kritik – inte minst i Frankrike och Tyskland – vilken huvudsakligen bottnade i uppfattningen att Siemens och Alstom var för sig är för små för att effektivt kunna konkurrera på världsmarknaden. Sedan dess har ändamålsenligheten i EU:s industripolitik i allmänhet och konkurrenspolitik i synnerhet samt eventuella behov till förändringar debatterats flitigt (se t ex här, här och här).



Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.