Ekonomistas > Ekonomi

Monday, 20 August, 08:45

Ekonomistas - 20 apr 18 kl. 14:02

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer



I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. I en första artikel behandlas temat för hela numret i en bredare internationell kontext: Är det verkligen så att inkomstskillnaderna har gått upp i de nordiska länderna och skiljer sig denna utveckling i så fall från övriga OECD?
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Nordic Economic Policy Review, NEPR, Norden, Lars Calmfors, OECD, Sverige, USA, Ekonomistas, Finland, Finansdepartementets, Lorenzkurvan, Gini, EU

Dela artikeln

71 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Ökande, inkomstskillnaderfrån , låga, nivåer
Ekonomistas - 29 apr 16 kl. 05:40

Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här).

BT - 25 apr 14 kl. 08:15

Höj bidraget för asylsökande

Samtidigt som kostnaden för till exempel mat och kläder ökat kraftigt sedan början av 1990-talet så har bidraget för asylsökande legat kvar på exakt samma nivå.
Familjer får dessutom mindre pengar ju fler barn de har. Det enda rimliga är att höja bidragen till asylsökande och att alla barn får samma förutsättningar.

YLE - 26 mar 17 kl. 13:32

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen?

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen? 7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor.

Barometern - 19 sep 14 kl. 07:52

Arbetssökande ska vara just sökande

ARBETSLÖSHET. ”Tänk dig om vi kunde säga: Jag är arbetssökande, punkt och inget mer. Inga ­värderingar och förutfattade meningar om den personen.

BT - 01 jan 15 kl. 21:23

81 300 asylsökande i fjol

I fjol kom 81 300 asylsökande till Sverige, enligt sydsvenskan.se. Det är det högsta antalet sedan Balkankriget 1992.

YLE - 18 okt 15 kl. 17:52

Sipilä: Mängden asylsökande är ohållbar

Statsminister Juha Sipilä (C) anser att gränsen börjar komma emot för Finland i mottagningen av asylsökande. - Visst rör vi oss alldeles vid den övre gränsen, sade Sipilä under statsministerns frågetimme i Yle Radio Suomi på söndagen. Sipilä syftar på mottagningscentraler, övernattningsställen och på myndigheternas verksamhet.

YLE - 21 mar 16 kl. 10:03

De asylsökande är rätt välutbildade

Över en fjärdedel av de asylsökande som har kommit till Finland den senaste tiden har högskolestudier bakom sig. En majoritet har genomgått grundskoleutbildning på mellan sju och nio år, visar en kartläggning av vuxna asylsökandes språkkunskaper, arbetserfarenhet och studiebehörighet. Utredningen överlämnades till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) på måndagen.

YLE - 09 aug 16 kl. 05:34

Lång väntan för asylsökande

Det var under hösten förra året som många asylsökande kom till Österbotten, speciellt från Irak och Afghanistan. En stor del av dessa väntar ännu på besked från migrationsverket ifall de får stanna eller inte. Drygt 1500 personer finns på de olika flyktingförläggningarna i svenska Österbotten.

YLE - 09 mar 17 kl. 16:21

Päivi Nerg: Finlands asylsökande var annorlunda - därför gav vi många nej

Det är fler irakier och unga män som utvisats från Finland jämfört med från Sverige. Det beror på att de som kommit till Finland hade en annan profil. Det säger Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

SmålandsPosten - 19 jun 14 kl. 06:53

Få sökande till lärarutbildning

Det är svårt att få sökande till lärarutbildning. I vilken mån det gäller skillnader för olika stadier­ framgår aldrig. Min utgångspunkt är hög­stadie- och gymnasie­lärare.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 03 aug 18 kl. 08:08

Är stöd till torkdrabbade bönder en form av industristöd?

Denna sommar har Sverige haft värmebölja och torka, och de politiska partierna kappas nu om att föreslå statliga stödpaket riktade till lantbrukare som drabbats. Men denna stödpolitik är inte problemfri. Vissa förslag försämrar miljön, t ex sänkt miljöskatt på diesel för lantbrukare.

Ekonomistas - 29 jun 18 kl. 09:29

Politisk kamp mellan progressiva akademiker och konservativa köpmän

Den senaste mandatperioden har det varit turbulent i den svenska opinionen. Om man jämför med andra europeiska länder (t.ex.

Ekonomistas - 25 jun 18 kl. 06:08

Randomistas: Hur radikala forskare förändrar världen

Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment.

Ekonomistas - 21 jun 18 kl. 16:20

Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

Ekonomistas - 14 jun 18 kl. 11:49

Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!

Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val.

Ekonomistas - 01 jun 18 kl. 10:10

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d.

Ekonomistas - 30 maj 18 kl. 15:30

Riksbanken firar 350 år: Kan vi lära av historien?

I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. Det var år 1668 som Rikets Ständers Bank, alltså riksdagens bank, skapades i Stockholm.

Ekonomistas - 28 maj 18 kl. 15:24

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet. I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter.

Ekonomistas - 21 maj 18 kl. 08:00

Finanspolitiska rådets rapport 2018

Det finanspolitiska rådets främsta uppgift är att granska regeringens finanspolitik och bedöma hur den förhåller sig till långsiktigt hållbara offentliga finanser, till det finanspolitiska ramverkets överskottsmål och budgettak samt till konjunkturen. Rådet konstaterar i sin årliga rapport att de offentliga finanserna är i gott skick. Den offentliga finansiella bruttoskulden, som inkluderar statens, kommunernas och pensionssystemets skulder, ligger på ca 35 procent av BNP och fortsätter att falla.

Ekonomistas - 18 maj 18 kl. 14:17

Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst

I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket betalar vi i inkomstskatt?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.



Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.