Ekonomistas > Ekonomi

Wednesday, 17 October, 10:40

Ekonomistas - 20 apr 18 kl. 14:02

Ökande inkomstskillnader från låga nivåer



I onsdags presenterades årets nummer av Nordic Economic Policy Review (NEPR). Temat för årets nummer är de ökande inkomstklyftorna i Norden. Då jag tillsammans med Lars Calmfors varit redaktör har jag haft anledning att läsa alla fem bidrag noga och tänkte här sammanfatta några av huvudpoängerna från respektive text. Artiklarna finns att en läsa i sin helhet här. I en första artikel behandlas temat för hela numret i en bredare internationell kontext: Är det verkligen så att inkomstskillnaderna har gått upp i de nordiska länderna och skiljer sig denna utveckling i så fall från övriga OECD?
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Nordic Economic Policy Review, NEPR, Norden, Lars Calmfors, OECD, Sverige, USA, Ekonomistas, Finland, Finansdepartementets, Lorenzkurvan, Gini, EU

Dela artikeln

72 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Ökande, inkomstskillnaderfrån , låga, nivåer
Ekonomistas - 29 apr 16 kl. 05:40

Vad har egentligen hänt med globala inkomstskillnader?

Fokus i diskussioner om inkomstfördelning brukar vara på vad som hänt inom enskilda länder. I denna bemärkelse kan det knappast ha undgått någon att inkomstskillnaderna de senaste decennierna ökat i de flesta OECD länder. Många har dock poängterat att det parallellt med denna utveckling faktiskt är så att inkomstskillnaderna globalt sett har minskat, medan andra har menat att även globala skillnader har ökat (se tidigare kommentarer om detta här och här).

BT - 25 apr 14 kl. 08:15

Höj bidraget för asylsökande

Samtidigt som kostnaden för till exempel mat och kläder ökat kraftigt sedan början av 1990-talet så har bidraget för asylsökande legat kvar på exakt samma nivå.
Familjer får dessutom mindre pengar ju fler barn de har. Det enda rimliga är att höja bidragen till asylsökande och att alla barn får samma förutsättningar.

YLE - 26 mar 17 kl. 13:32

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen?

Asylsökande cyklade över gränsen, vad hände sen? 7 000 asylsökande kom till Norge och Finland via Ryssland för drygt ett år sedan. Många av de här människorna smugglades in av kriminella ligor.

Barometern - 19 sep 14 kl. 07:52

Arbetssökande ska vara just sökande

ARBETSLÖSHET. ”Tänk dig om vi kunde säga: Jag är arbetssökande, punkt och inget mer. Inga ­värderingar och förutfattade meningar om den personen.

BT - 01 jan 15 kl. 21:23

81 300 asylsökande i fjol

I fjol kom 81 300 asylsökande till Sverige, enligt sydsvenskan.se. Det är det högsta antalet sedan Balkankriget 1992.

YLE - 18 okt 15 kl. 17:52

Sipilä: Mängden asylsökande är ohållbar

Statsminister Juha Sipilä (C) anser att gränsen börjar komma emot för Finland i mottagningen av asylsökande. - Visst rör vi oss alldeles vid den övre gränsen, sade Sipilä under statsministerns frågetimme i Yle Radio Suomi på söndagen. Sipilä syftar på mottagningscentraler, övernattningsställen och på myndigheternas verksamhet.

YLE - 21 mar 16 kl. 10:03

De asylsökande är rätt välutbildade

Över en fjärdedel av de asylsökande som har kommit till Finland den senaste tiden har högskolestudier bakom sig. En majoritet har genomgått grundskoleutbildning på mellan sju och nio år, visar en kartläggning av vuxna asylsökandes språkkunskaper, arbetserfarenhet och studiebehörighet. Utredningen överlämnades till undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) på måndagen.

YLE - 09 aug 16 kl. 05:34

Lång väntan för asylsökande

Det var under hösten förra året som många asylsökande kom till Österbotten, speciellt från Irak och Afghanistan. En stor del av dessa väntar ännu på besked från migrationsverket ifall de får stanna eller inte. Drygt 1500 personer finns på de olika flyktingförläggningarna i svenska Österbotten.

YLE - 09 mar 17 kl. 16:21

Päivi Nerg: Finlands asylsökande var annorlunda - därför gav vi många nej

Det är fler irakier och unga män som utvisats från Finland jämfört med från Sverige. Det beror på att de som kommit till Finland hade en annan profil. Det säger Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

SmålandsPosten - 19 jun 14 kl. 06:53

Få sökande till lärarutbildning

Det är svårt att få sökande till lärarutbildning. I vilken mån det gäller skillnader för olika stadier­ framgår aldrig. Min utgångspunkt är hög­stadie- och gymnasie­lärare.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - Igår: 05:14

De svenska registerdatabasernas sorgebarn: Dokumentationen

Svenska registerdata används i allt högre grad inom forskning och utvärdering vilket har resulterat i en mängd rön och lärdomar inom särskilt medicin och samhällsvetenskap. Men ett problem som sällan diskuteras är att de flesta av dessa registerdatabaser är bristfälligt dokumenterade. Antalet variabler är mycket stort (tusentals) och har i de flesta fall förändrats över tid.

Ekonomistas - 12 okt 18 kl. 15:34

Nordhaus förtjänar självklart priset

I samband med att Ekonomipriset till Alfred Nobels minne presenteras finns ett antal saker som återkommer varje år: Någon känner sig alltid manad att poängtera att ekonomipriset inte är ett ”riktigt” Nobelpris; någon annan undrar varför det ska vara ett pris i ekonomi och inte i samhällsvetenskap i bredare bemärkelse, och slutligen är det alltid någon som är upprörd över att ekonomer (enligt dessa kritiker) tror att allt kan fångas i modeller och räknas i pengar. Det sistnämnda är problematiskt då det kan skada möjligheterna att sakligt diskutera viktiga frågor eftersom det bidrar till missuppfattningar om vad ekonomer faktiskt gör och vilken roll modeller kan ha i dessa diskussioner. Ett special fall av denna typ av kritik är när personer inte kan skilja på

Ekonomistas - 10 okt 18 kl. 05:07

Gästinlägg: Hur utformar vi en effektiv klimatpolitik?

Detta är ett gästinlägg i vår serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik. Inlägget är skrivet av Markus Larsson, Östersjöcentrum vid Stockholms universitet, Anton Arbman Hansing, Lunds tekniska högskola, Mathias Fridahl, Linköpings universitet. Alla tre är också verksamma i Fores klimat- och miljöprogram.

Ekonomistas - 08 okt 18 kl. 17:44

Ekonomipriset 2018 till Nordhaus och Romer

Till slut fick Ekonomistas läsare rätt. Efter att ha varit favorittippad i flera år fick Paul Romer ekonomipriset. Han delar priset med William Nordhaus som också varit populär i Ekonomistas omröstningar.

Ekonomistas - 08 okt 18 kl. 08:53

Paul Romer fortsatt favorit

Det händer inte så mycket i Ekonomistas omröstning om ekonomipriset från år till år. Såsom flera tidigare år var Paul Romer ännu en gång favorittippad (9%). På andra plats kom Daron Acemoglu (9%) och på tredje plats William Nordhaus (8%).

Ekonomistas - 02 okt 18 kl. 12:44

Vem får ekonomipriset 2018?

Det blir inget Nobelpris i litteratur i år, men här på Ekonomistas håller vi fast vid traditionen att tillfråga läsarna vem som får årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages nu på måndag den 8 oktober.

Ekonomistas - 28 sep 18 kl. 11:42

Spelteoretiska resonemang om regeringsbildningen

Vad har spelteori att säga om regeringsbildningen? Frågan har ställts mig i dagarna i letandet efter nya vinklar på frågan ”Vilka regeringskonstalationer är mest sannolika?” Det finns många sätt att närma sig en sådan fråga.

Ekonomistas - 24 sep 18 kl. 10:40

Åsa Rosén (1961-2018)

Detta är ett gästinlägg av Anne Boschini, Anna Sjögren, Annika Alexius, Karin Hederos, Christina Håkanson, Helena Holmlund, Anna Sandberg, Marianne Sundström och Jenny Säve-Söderbergh. Det är med stor sorg och saknad som vi meddelar att Åsa Rosén dog den 26 augusti 2018, 57 år gammal. Åsa var en förebild och en mentor för många av oss kvinnliga nationalekonomer – och säkert också för en hel del manliga kollegor.

Ekonomistas - 18 sep 18 kl. 09:58

Stackars småsyskon

Den som följer forskningen i gränslandet mellan psykologi, medicin, ekonomi, sociologi och kriminologi kan inte ha undgått att märka att genetiska förklaringsmodeller blivit allt vanligare. Rika datamaterial gör det möjligt att jämföra diverse utfall för syskon, tvillingar eller adoptivbarn och generellt tyder resultaten på att genetikens roll är stor. Ibland ifrågasätts till och med att det skulle spela någon roll i vilket social sammanhang och till och med i vilken familj man växer upp.

Ekonomistas - 11 sep 18 kl. 09:06

Gästinlägg: Hur långt räcker skogen?

I Ekonomistas serie kring en effektiv nationell och internationell klimatpolitik diskuterar professor Jan-Eric Nilsson (VTI) och docent Maria Vredin Johansson (ESO) vidare kring vad som krävs för att integrera skogsnäringen i klimatpolitiken. Diskutera gärna inlägget i kommentarstråden och forskare som vill bidra med egna inlägg är välkomna att kontakta oss. Tidigare inlägg i serien har handlat om kolsänkor och hur man kan se på kostnadseffektivitet i klimatpolitiken.



Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.