Ekonomistas > Ekonomi

Monday, 22 April, 21:59

Ekonomistas - 15 jan 18 kl. 10:44

Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för likviditetsbegränsade bostadsköpare



Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda. För de likviditetsbegränsade dominerar den negativa effekten av en påtvingad lägre bostadskonsumtion över den positiva effekten av lägre priser. För de välbeställda finns bara den positiva effekten av lägre bostadspriser.
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Finansinspektionen, Sverige, FI, Amorteringskrav, Hur, Loss, Gain, BC, DE, Välbeställda, Amorteringskraven, Stabilitetsrådets, Riksgälden, Peter Englunds, FIs, Ekonomisk Debatt, Hans Lind, Harry Flam, Martin Flodén

Dela artikeln

68 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Amorteringskraven, ökar, välfärdenför , välbeställdaoch , minskarden för , likviditetsbegränsade bostadsköpare
Ekonomistas - 13 dec 17 kl. 09:05

Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar välfärden för likviditetsbegränsade bostadsköpare

Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda.

Ekonomistas - 31 jan 18 kl. 08:50

Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden

Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutgifter och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm.

SmålandsPosten - 01 mar 18 kl. 04:00

Amorteringskrav lär kosta

Det nya amorteringskravet kan leda till att välfärden minskar för resurssvaga grupper. Och ökar för redan välbeställda. .

Barometern - 01 mar 18 kl. 06:00

Amorteringskrav kan bli kostsamt

Det nya amorteringskravet kan leda till att välfärden minskar för resurssvaga grupper. Och ökar för redan välbeställda..

BT - 10 sep 13 kl. 12:06

Skillnader i sjukhusens hjärtvård

Det är fortsatt stora skillnader i hjärtvården mellan landets sjukhus, visar Hjärt-Lungfondens senaste hjärtrapport. Och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är högre i mindre välbeställda områden.Allt färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom i Sverige men för dem som bor i mindre ekonomiskt välbeställda områden eller har låg utbildning är risken högre, enligt Hjärt-Lungfonden.

Magazin24 - 10 jul 12 kl. 14:58

Rehabilitering på folkhögskola

Jan Olof Gustafson uppmanar Västmanlands landsting att skriva avtal med bra skolor, som ger människor som drabbats av Afasi möjlighet att rehabilitera sig på ett värdigt sätt. Strokepatienter och Hälso- och sjukvårdslagens mål för sjukvården:
2 §Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.?Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

YA - 01 nov 13 kl. 03:55

Anekdoter ger inte hela bilden

Ena dagen handlar det om en mamma i Bjärred som behöver vinterkläder till sina barn. Andra dagen kan man läsa om en familj i Trelleborg som saknar mat och blöjor.
Att ansluta sig till Facebookgruppen Matkassen är som att glänta på en dörr till Fattigsverige.

Skånskan - 03 feb 19 kl. 17:24

Finns inga guldbyxor

Det var rätt länge sedan han hördes av i den offentliga debatten, men på söndagen sände Sveriges Radio en intervju med förre finansministern Erik Åsbrink (S). Det var kärva besked han hade att komma med. Enligt honom håller vi på att urholka statsfinanserna.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 09 apr 19 kl. 08:00

Befogade och obefogade statsbidrag

Efter att den ymniga floran av statsbidrag riktade till skolan under flera år ifrågasatts från diverse håll annonserades i dagarna ett nytt, denna gång avseende lärarassistenter. Regeringen och dess stödpartier avser att lägga 500 miljoner kronor per år för att få skolorna att anställa personal vars uppgift är att avlasta lärarna. Detta ger anledning att fundera lite kring när riktade bidrag kan vara befogade och inte.

Ekonomistas - 02 apr 19 kl. 06:47

Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen?

Ekonomistas - 28 mar 19 kl. 08:37

Det är facket, dumbom!

Sedan ungefär 1980 har lönerna för hög- respektive lågutbildade glidit isär i USA. Som framgår av diagrammet har utvecklingen varit ganska dramatisk: .

Ekonomistas - 22 mar 19 kl. 07:16

Nej, det är fortfarande inte lönespridning som ökat inkomstskillnaderna i Sverige

I början av varje år finns ett antal händelser som förutsägbart skapar rubriker kring de ökande inkomstklyftorna i samhället. En är Oxfams rapport om hur många av världens rikaste miljardärer som äger lika mycket som den fattigaste hälften av världens befolkning som traditions enligt publiceras i samband med WEF-mötet i Davos (som jag tidigare år kommenterat här). En annan är den lika traditionella årliga publiceringen av LOs rapport om den svenska ”makteliten”.

Ekonomistas - 21 mar 19 kl. 11:08

Opartiska domare?

Nämndemannaväsendet dyker åtkommande upp i den svenska debatten och då inte sällan med kritiska synpunkter på nämndemännens bristande objektivitet. Om inte nämndemännen är opartiska är det naturligtvis ett hot mot rättssäkerheten. Även om diskussionen är befogad är det viktigt att påminna om att alternativet inte är uppenbart.

Ekonomistas - 20 mar 19 kl. 08:19

Trakasserier och diskriminering bland nationalekonomer

De senaste åren har jämställdheten inom nationalekonomin uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. En bidragande anledning är uppsatsen av Alice Wu (numera doktorand på Harvard) som dokumenterade utbredd sexism, rasism och homofobi på det anonyma nätforumet Economics Job Market Rumors. En annan studie som fått stor uppmärksamhet är Heather Sarsons studie (under utgivning i Journal of Political Economy) om medförfattarskap som visade att kvinnliga nationalekonomer missgynnas mer än män av att ha medförfattat artiklar.

Ekonomistas - 18 mar 19 kl. 07:30

Gästinlägg: Ursprungets sociala mobilitet

Detta är ett gästinlägg av Thor Berger, Wallanderstipendiat i ekonomisk historia vid Lunds Universitet samt Per Engzell, fil dr i sociologi från Institutet för social forskning och postdok vid Oxfords universitet Forskningen om intergenerationell rörlighet – hur inkomst och andra aspekter av ekonomisk status går i arv från generation till generation – har fått ett uppsving på senare år. Inte minst beror detta på en oro att den ökande ojämlikheten kommer göra det svårare för barn från mindre bemedlade bakgrunder att klättra ekonomiskt och socialt. Jämförande studier av inkomstmobilitet verkar ge fog för dessa farhågor: som beskrivits tidigare på Ekonomistas är inkomstöverföringen starkast i ojämlika samhällen som USA och Storbritannien och svagare i de skand

Ekonomistas - 14 mar 19 kl. 08:05

Vinsten av att individanpassa ”soffliggarfonden”

Detta är ett gästinlägg av Roine Vestman, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Texten är en omarbetning av en kortare text i Sjunde AP-fondens senaste årsredovisning.  När jag diskuterar premiepensionssystemet med nationalekonomer från andra länder så slås de av att förvalsfonden, det vill säga AP7 Såfa, är så genomtänkt.

Ekonomistas - 12 mar 19 kl. 10:27

Policy för gästinlägg

Den trogne Ekonomistas-läsaren har förmodligen noterat att det då och då dyker upp gästinlägg på Ekonomistas. Det har inte varit särskilt tydligt vilka principer som gäller för gästinlägg. Vi vill nu tydliggöra denna process och öppna upp för fler gästinlägg med en uttalad policy för gästinlägg.

Ekonomistas - 08 mar 19 kl. 09:01

Hur stora är de svenska utsläppen av växthusgaser? – Olika svar beroende på hur man mäter

Detta inlägg är ett gästinlägg av Markus Larsson (ekonomie doktor), Östersjöcentrum vid Stockholms universitet samt programchef klimat och miljö, tankesmedjan Fores. Navigerar man i ett landskap där en trovärdig källa säger att utvecklingen, till exempel utsläpp av växthusgaser, går åt rätt håll samtidigt som en annan, lika trovärdig, källa säger att utsläppen ökar gäller det att hålla tungan rätt i mun. Såväl Naturvårdsverket som SCB rapporterar om Sveriges utsläpp av växthusgaser.

Pressen.se i Sociala medier

Pressen på facebook Nyhetspressen på Twitter

Liknande Nyheter

Bilder




Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.