Ekonomistas - 10 jan 18 kl. 08:00

Hur ska jämviktsarbetslöshetsmåttet användas?

Detta är ett gästinlägg av Niklas Blomqvist, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och Åsa-Pia Järliden Bergström, nationalekonom på LO. Sverige är inne i en högkonjunktur driven av förbättrad global ekonomi och god inhemsk efterfrågan understödd av expansiv ekonomisk politik. Sysselsättningen har under senare år stigit stadigt, samtidigt som arbetslösheten har sjunkit. BNP-tillväxten väntas bli fortsatt hög och arbetslösheten spås av flera bedömare, däribland Finansdepartementet och LO att sjunka ytterligare de närmaste åren. Trots, eller kanske tack vare, de goda utsikterna varnar flera bankekonomer för att ekonomin nu är på väg in i en överhettning.
Läs mer på Ekonomistas

Läs mer om:

Niklas Blomqvist, Stockholms, Åsa-Pia Järliden Bergström, LO, BNP, Finansdepartementet, KI, KIs, Riksbankens, KPIF, Jämviktsarbetslöshet, Riksbanken, AK, SCB, Det, Ball, Mankiw, Österholm, Federal Reserve Bank, New York, USA

Dela artikeln

64 delningar på Facebook.

Mest delat idag

Mest delat igår

Mer statistik om de mest delade nyheterna i svenska medier

Liknande nyheter

Taggar: Hur ska jämviktsarbetslöshetsmåttet, användas

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 29 jun 18 kl. 09:29

Politisk kamp mellan progressiva akademiker och konservativa köpmän

Den senaste mandatperioden har det varit turbulent i den svenska opinionen. Om man jämför med andra europeiska länder (t.ex.

Ekonomistas - 25 jun 18 kl. 06:08

Randomistas: Hur radikala forskare förändrar världen

Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment.

Ekonomistas - 21 jun 18 kl. 16:20

Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

Ekonomistas - 14 jun 18 kl. 11:49

Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!

Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val.

Ekonomistas - 01 jun 18 kl. 10:10

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d.

Ekonomistas - 30 maj 18 kl. 15:30

Riksbanken firar 350 år: Kan vi lära av historien?

I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. Det var år 1668 som Rikets Ständers Bank, alltså riksdagens bank, skapades i Stockholm.

Ekonomistas - 28 maj 18 kl. 15:24

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet. I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter.

Ekonomistas - 21 maj 18 kl. 08:00

Finanspolitiska rådets rapport 2018

Det finanspolitiska rådets främsta uppgift är att granska regeringens finanspolitik och bedöma hur den förhåller sig till långsiktigt hållbara offentliga finanser, till det finanspolitiska ramverkets överskottsmål och budgettak samt till konjunkturen. Rådet konstaterar i sin årliga rapport att de offentliga finanserna är i gott skick. Den offentliga finansiella bruttoskulden, som inkluderar statens, kommunernas och pensionssystemets skulder, ligger på ca 35 procent av BNP och fortsätter att falla.

Ekonomistas - 18 maj 18 kl. 14:17

Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst

I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket betalar vi i inkomstskatt?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.

Ekonomistas - 17 maj 18 kl. 08:30

Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner

I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. Sänkta ingångslöner som medel för att öka sysselsättningen för lågutbildade och nyanlända har åter börjat debatteras efter en rapport av AER och ett förslag om inträdesjobb från Alliansen.