Ekonomistas > Ekonomi

Sunday, 24 June, 10:59

Ekonomistas - 13 dec 17 kl. 09:05

Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar välfärden för likviditetsbegränsade bostadsköpare



Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda. För de likviditetsbegränsade dominerar den negativa effekten av lägre efterfrågan över den positiva effekten av lägre priser. För de välbeställda finns bara den positiva effekten av lägre bostadspriser.
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Finansinspektionen, Sverige, FI, Hw, Hc, Housing, AD, DE, Stabilitetsrådets, Riksgälden, Peter Englunds, FIs, Ekonomisk Debatt, Hans Lind

Dela artikeln

66 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Amorteringskraven, ökar, välfärdenför , välbeställdaoch , minskar, välfärdenför , likviditetsbegränsade bostadsköpare
Ekonomistas - 15 jan 18 kl. 10:44

Amorteringskraven ökar välfärden för välbeställda och minskar den för likviditetsbegränsade bostadsköpare

Amorteringskrav är bindande för likviditetsbegränsade nya bolånetagare och minskar dessa bolånetagares efterfrågan på bostäder. Den minskade totala efterfrågan på bostäder leder till lägre bostadspriser än annars. En välfärdsanalys med hjälp av konsumentöverskott visar att välfärden minskar för likviditetsbegränsade bostadsköpare och ökar för de välbeställda.

Ekonomistas - 31 jan 18 kl. 08:50

Amorteringskraven ökar obalanserna på bostadsmarknaden

Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutgifter och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm.

SmålandsPosten - 01 mar 18 kl. 04:00

Amorteringskrav lär kosta

Det nya amorteringskravet kan leda till att välfärden minskar för resurssvaga grupper. Och ökar för redan välbeställda. .

Barometern - 01 mar 18 kl. 06:00

Amorteringskrav kan bli kostsamt

Det nya amorteringskravet kan leda till att välfärden minskar för resurssvaga grupper. Och ökar för redan välbeställda..

BT - 10 sep 13 kl. 12:06

Skillnader i sjukhusens hjärtvård

Det är fortsatt stora skillnader i hjärtvården mellan landets sjukhus, visar Hjärt-Lungfondens senaste hjärtrapport. Och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är högre i mindre välbeställda områden.Allt färre drabbas av hjärt-kärlsjukdom i Sverige men för dem som bor i mindre ekonomiskt välbeställda områden eller har låg utbildning är risken högre, enligt Hjärt-Lungfonden.

Magazin24 - 10 jul 12 kl. 14:58

Rehabilitering på folkhögskola

Jan Olof Gustafson uppmanar Västmanlands landsting att skriva avtal med bra skolor, som ger människor som drabbats av Afasi möjlighet att rehabilitera sig på ett värdigt sätt. Strokepatienter och Hälso- och sjukvårdslagens mål för sjukvården:
2 §Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.?Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.

YA - 01 nov 13 kl. 03:55

Anekdoter ger inte hela bilden

Ena dagen handlar det om en mamma i Bjärred som behöver vinterkläder till sina barn. Andra dagen kan man läsa om en familj i Trelleborg som saknar mat och blöjor.
Att ansluta sig till Facebookgruppen Matkassen är som att glänta på en dörr till Fattigsverige.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - I förrgår: 16:20

Vad händer när vi ärver?

Vad händer egentligen när man ärver? Det korta svaret är att man slår klackarna i taket och konsumerar upp arvet på några år. Det långa svaret är mer komplicerat och nyanserat vilket visas i en 128 sidor lång studie (inklusive appendix) av Arash Nekoei och David Seim på Stockholms universitet.

Ekonomistas - 14 jun 18 kl. 11:49

Pensioner, skatter och valår: en farlig kombination!

Ett tydligt tecken på att det är valår i Sverige är att politikerna börjar prata om pensioners beskattning. Detta var fallet 2010 och 2014, och redan har flera partier gjort utspel. Men trots att pensionsbeskattningen är en viktig finanspolitisk fråga med både arbetsmarknads- och fördelningsmässiga kopplingar, verkar de politiska utspelen främst handla om valfläsk och att vinna röster i höstens val.

Ekonomistas - 01 jun 18 kl. 10:10

Fullmatad rapport om flyktingars integration

Igår släpptes en ESO-rapport författad av Joakim Ruist som studerar integrationen av flyktingar på arbetsmarknaden. Anders Lindberg på Aftonbladet var snabb med att med full kraft misskreditera studien i en ledare med titeln ””Experter” luras om flyktingarna” där han bland annat bjöd på en konspiratorisk antydan att det påstådda lurendrejeriet skulle kunna hänga ihop med att ESO leds av f.d.

Ekonomistas - 30 maj 18 kl. 15:30

Riksbanken firar 350 år: Kan vi lära av historien?

I år fyller Sveriges Riksbank 350 år, vilket gör den till världens äldsta fortfarande aktiva centralbank. En ny antologi beskriver Riksbankens och elva andra centralbankers historia, vad dessa har gemensamt och vad som skiljer dem åt samt om vi kan lära av historien i hur en centralbank bör skötas. Det var år 1668 som Rikets Ständers Bank, alltså riksdagens bank, skapades i Stockholm.

Ekonomistas - 28 maj 18 kl. 15:24

Replik: Arbetsmarknadsekonomiska rådets analys av minimilönernas sysselsättningseffekter är välgrundad

Detta gästinlägg av Lars Calmfors, Simon Ek, Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger vid nyligen nedlagda Arbetsmarknadesekomiska rådet är en replik på Niklas Blomqvists inlägg om minimilöners sysselsättningseffekter. Niklas Blomqvist ger sin slutreplik högst upp i kommentarsfältet. I ett inlägg på Ekonomistas den 17 maj ifrågasätter Niklas Blomqvist Arbetsmarknadsekonomiska rådets beskrivning av forskningen om minimilönernas sysselsättningseffekter.

Ekonomistas - 21 maj 18 kl. 08:00

Finanspolitiska rådets rapport 2018

Det finanspolitiska rådets främsta uppgift är att granska regeringens finanspolitik och bedöma hur den förhåller sig till långsiktigt hållbara offentliga finanser, till det finanspolitiska ramverkets överskottsmål och budgettak samt till konjunkturen. Rådet konstaterar i sin årliga rapport att de offentliga finanserna är i gott skick. Den offentliga finansiella bruttoskulden, som inkluderar statens, kommunernas och pensionssystemets skulder, ligger på ca 35 procent av BNP och fortsätter att falla.

Ekonomistas - 18 maj 18 kl. 14:17

Det är skillnad på inkomst och arbetsinkomst

I DN har Krisoffer Örstadius sedan en tid tillbaka ett utmärkt initiativ inför valet på temat ”Fakta i frågan”. I dagens diskussion under rubriken ”Hur mycket betalar vi i inkomstskatt?” saknas dock några viktiga aspekter som gör svaren ofullständiga och något missvisande.

Ekonomistas - 17 maj 18 kl. 08:30

Gästinlägg: Höga kostnader men osäkra vinster av sänkta ingångslöner

I detta gästinlägg diskuterar Niklas Blomqvist, doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den forskningen kring sysselsättningseffekterna av sänkta löner. Bland annat så ifrågasätts Arbetsmarknadspolitiska rådets (AER) slutsats att sänkta ingångslöner skulle ha betydande sysselsättningseffekter. Sänkta ingångslöner som medel för att öka sysselsättningen för lågutbildade och nyanlända har åter börjat debatteras efter en rapport av AER och ett förslag om inträdesjobb från Alliansen.

Ekonomistas - 09 maj 18 kl. 09:34

Deadline för uppsatser till den nationella konferensen

Årets nationella konferens i nationalekonomi äger rum den 4-5 oktober på Linnéuniversitetet i Växjö. Där samlas forskare och andra med intresse för nationalekonomi för att presentera och diskutera nya studier. Den 14 maj är deadline för att skicka in uppsatser för bedömning.

Ekonomistas - 04 maj 18 kl. 07:30

Vad styr familjers skolval?

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.



Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.