Ekonomistas > Ekonomi

Tuesday, 24 October, 07:55

Ekonomistas - 13 sep 17 kl. 06:15

Kvinnor i toppen av inkomstfördelningen



De senaste åren har mycket skrivits om toppinkomsttagare och deras ökade andel av alla inkomster. Det har skrivits om toppinkomsternas komposition och det har spekulerats kring vad toppens ökade inkomstandel beror på. En aspekt som dock, förvånansvärt nog, inte utforskats är hur det ser ut med könsbalansen i toppen av fördelningen. Hur många av den berömda topp1-gruppen är kvinnor? Är sammansättningen av toppkvinnors inkomster densamma som för män?
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Anne Boschini, Gunnarsson, Sverige, P99, Olle Folke, Johanna Rickne, Italien, Spanien, Kanada, Australien

Dela artikeln

28 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Kvinnori , toppenav , inkomstfördelningen
YLE - 01 nov 13 kl. 09:44

Slaget efter tolv debatterar inkomstfördelningen

Vem är rik och vem fattig i dagens Finland? Har klyftorna mellan låg- och höginkomsttagarna blivit för stora? Och är det i så fall samhällets uppgift att reglera inkomstfördelningen t.

Ekonomistas - 27 jan 14 kl. 00:03

Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?

När ett lands inkomstfördelning ska mätas studeras nästan alltid spridningen i de inkomster som hushållens tjänar under ett kalenderår. Denna spridning säger förvisso mycket om hur landets ekonomi och politik fördelar och omfördelar resurser. Men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och om alla medborgarna har samma möjlighet att ta sig fram i det ekonomiska systemet, med andra ord om inkomströrligheten under karriären och mellan generationer.

Ekonomistas - 12 mar 15 kl. 11:04

Automatisering, jobbpolarisering och inkomstfördelning

Punkt 6 i en text av Douglas Coupland – A radical pessimist’s guide to the next 10 years – om hans syn på vår nära framtid lyder så här: ”The middle class is over. It’s not coming back. Remember travel agents?

Ekonomistas - 07 nov 13 kl. 05:55

(Miss)uppfattningar om inkomstfördelning

Förra veckan skrev jag om förmögenhetsfördelningen i USA och om att amerikanerna tror att landets samlade förmögenhetsmassa är mer jämnt fördelade än vad den egentligen är. Jag frågade i samma inlägg också Ekonomistas läsare i en omröstning om er uppfattning om den svenska situationen. Det alternativ som återspeglar den svenska förmögenhetsfördelningen (Alternativ 3) fick 38,5 procent av rösterna.

Ekonomistas - 13 apr 15 kl. 06:32

Sveriges nya inkomstfördelningsstatistik

Uppgifter om den svenska inkomstfördelningen har sedan 1970-talet baserats på en kombination av intervjuundersökningar och taxeringsinformation. Intervjuerna har behövts för att få kunskap om vilka som bor i varje hushåll, något som skatteregistren inte säger mycket om. Men med hjälp av det nya lägenhetsregistret kommer SCB nu att byta från intervjuer till en helt registerbaserad statistik.

Cornucopia - 28 maj 17 kl. 21:23

Bloggläsarnas inkomstfördelning skiljer sig mot svenskarnas

Bloggläsarnas inkomstfördelning skiljer sig föga överraskande rejält mot svenskarnas fördelning. Att företagare skulle tjäna så mycket pengar som finansminister Magdalena Andersson (s) är uppenbart fel. 71% av bloggläsarna har från ca 37 000:- SEK i månaden och uppåt i lön och 85% över ca 31 000:-.

DI - 17 okt 14 kl. 14:59

Fed-chefen oroad över skev inkomstfördelning

Fed-chefen Janet Yellen är "mycket" oroad över den allt mer skeva inkomstfördelningen i USA.Det sade hon i ett anförande på fredagen, enligt Bloomberg News..

HBL - 10 jun 14 kl. 17:14

"Kvinnor jobbar också på byggen"

Finansminister Antti Rinne vill satsa på vägar, byggbranschen och skogsindustrin, men anser inte att det handlar om manliga branscher. – Kvinnor jobbar också på byggen.Antti Rinne (SDP) har hunnit vara finansminister i en knapp vecka.

Kristianstadsbladet - 11 aug 14 kl. 07:53

Få kvinnor i kommuners topp


Hälften av landets kommuner har mindre än 40 procent kvinnor i kommunstyrelsen - kommunens mäktigaste organ där beslut om exempelvis skola och omsorg avgörs. Det visar en granskning som SVT Nyheter gjort.I över 100 av landets 290 kommuner är bara en tredjedel eller ännu färre av styrelseledamöterna kvinnor.

BT - 11 aug 14 kl. 07:53

Få kvinnor i kommuners topp

Hälften av landets kommuner har mindre än 40 procent kvinnor i kommunstyrelsen - kommunens mäktigaste organ där beslut om exempelvis skola och omsorg avgörs. Det visar en granskning som SVT Nyheter gjort. I över 100 av landets 290 kommuner är bara en tredjedel eller ännu färre av styrelseledamöterna kvinnor.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 20 okt 17 kl. 10:18

Riksbanken öppnar för bättre ekonomisk statistik

Sverige har rykte om sig att ha världens bästa statistik. Men det gäller knappast den ekonomiska statistiken på mikronivå. Visserligen har vi tack vare våra välstrukturerade register en hel del statistik över hushållens inkomster före och efter omfördening, men det gapar stora hål.

Ekonomistas - 13 okt 17 kl. 09:00

Fiskal union eller no bailout?

EU-kommissionens ordförande Juncker och Frankrikes president Macron har relanserat förslaget om en fiskal union mellan euroländerna. Med fiskal union menas en gemensam budget, med egna skatteintäkter,  och ett gemensamt finansdepartement lett av en EU-finansminister. Det är oklart vilka skatter som avses och även i vilken utsträckning som utgifterna ska avse  konjunkturstabiliserande finanspolitik eller transfereringar mellan länderna.

Ekonomistas - 11 okt 17 kl. 07:01

Vad händer när Fed dansar ensam?

En fråga som många brottats med är hur det ska gå när Federal Reserve (och andra centralbanker) avvecklar sin okonventionella penningpolitik, i form av stödköp av stats- och bostadsobligationer. Graden av oro för vad detta kommer att innebära varierar mellan olika bedömare, men en uppsats som Morten Ravn nyligen presenterade här på institutionen ger upphov till viss oro. Frågan är dessutom om inte den fascinerande studien ger anledning att revidera penningpolitikens effekter i USA.

Ekonomistas - 09 okt 17 kl. 13:41

Richard Thaler årets ekonomipristagare

Årets ekonomipris går till en pristagare som är känd långt utanför nationalekonomins gränser. Thaler kan sägas vara en av beteendeekonomins fadersfigurer och skriver med detta pris in sig i de beteendeekonomiska historieböckerna jämte tidigare pristagare som Herbert Simon (1978 års pris) och Daniel Kahneman (2002). Thalers forskning har skett i polemik mot nationalekonomins standardantaganden om rationella, själviska och tidsinkonsistenta aktörer.

Ekonomistas - 08 okt 17 kl. 20:56

Paul Romer återigen favorittippad

Såsom redan avslöjats i Ekonomiekot var Paul Romer favorittippad i årets omröstning om ekonomipriset med 16% av rösterna. På andra plats kom Daron Acemoglu (8%), tätt följd av Thomas Piketty (8%) och Assar Lindbeck (8%). På femte plats kom William Nordhaus (6%).

Ekonomistas - 06 okt 17 kl. 09:12

Per om presidentvalskampanjen

Ett val som hamnat i fullständig medieskugga är valet till ny ordförande för den europeiska nationalekonomiska föreningen EEA. Detta år ställer min kollega Per Krusell upp som ”presidentkandidat” (eller snarare ”vice president”, ”president” blir man först efter ett år som ”vice president”). Blir Per vald skulle han bli den tredje svenska ordföranden för EEA — Assar Lindbeck var ordförande 1991 och Torsten Persson 2003.

Ekonomistas - 04 okt 17 kl. 08:23

Vem får ekonomipriset 2017?

Traditionsenligt är det dags för omröstning om vem Ekonomistas läsare tror får årets ekonomipris (som tillkännages nu på måndag den 9:e oktober). Att gissa rätt pristagare har visat sig svårt och förmodligen kommer den som får flest röster på Ekonomistas inte få priset just i år. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera gärna ditt val i kommentarstråden.

Ekonomistas - 02 okt 17 kl. 06:28

Byråkratins ökning i universitetsvärlden

I förra veckan beskrev malmöstatsvetaren Patrik Hall på DN Debatt hur byråkraterna ökar hastigt i offentlig sektor medan ”kärnverksamheterna” får allt mindre plats. Hur ser det då ut i universitetsvärlden? Följer den övrig offentlig sektor eller går den mot strömmen?

Ekonomistas - 26 sep 17 kl. 07:28

FI:s andra argument håller inte heller: (2) Inkomstkänsligheten

Som framgår av Peter Englunds och mitt remissvar på Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav håller inget av FI:s två argument för en granskning. Detta inlägg bygger på vårt remissvar och tar upp det andra argumentet, om konsumtionens inkomstkänslighet för hushåll med höga skuldkvoter. Det första argumentet, om konsumtionens räntekänslighet, har behandlats i föregående inlägg.

Ekonomistas - 25 sep 17 kl. 08:37

Finansinspektionens argument för förslaget om skärpt amorteringskrav håller inte: (1) Räntekänsligheten

Finansinspektionens (FI) har, trots att den bedömer ”att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små”, föreslagit ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter (skuld i förhållande till disponibel inkomst) (se FI:s remisspromemoria). FI motiverar istället sitt förslag med två något speciella argument. För det första skulle hushåll med höga skuldkvoter kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger, vilket i sin tur skulle kunna förstärka en konjunktur nedgång.



Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.