Ekonomistas > Ekonomi

Saturday, 16 February, 22:19

Ekonomistas - 02 sep 13 kl. 06:45

Facit för penningpolitiken: För låg inflation, för hög arbetslöshet och något högre (inte lägre) skuldkvot



Sammantaget har Riksbanken fört en politik som lett till alldeles för låg inflation, alldeles för hög arbetslöshet och något högre skuldkvot jämfört med om räntan fått ligga kvar på 0,25 procent från sommaren 2010. Det är inget bra facit. [English translation.] Inflationen i Sverige är sedan mer än ett år långt under målet och arbetslösheten ligger högt över en rimlig långsiktigt hållbar nivå. Måluppfyllelsen för penningpolitiken är således dålig.
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Riksbanken, Sverige, Riksbankens, Ramses, KPIF, KPI, Ekonomistas, Konjunkturinstitutets, Konjunkturläget, ;riksbanken, Konjunkturinstitutet,  riksbankens, ;riksbankens

Dela artikeln

18 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Facitför , penningpolitikenFör , låg, inflationför hög , arbetslöshet, och något högre inte lägre skuldkvot
Ekonomistas - 18 nov 13 kl. 08:57

Penningpolitiken i Sverige jämfört med den i euroområdet, Storbritannien och USA

Är penningpolitiken i Sverige expansiv (stimulerar ekonomin och inflationen) eller kontraktiv (bromsar ekonomin och inflationen)? Riksbanken hävdar att den är expansiv, eftersom styrräntan, nu på 1 procent, är historiskt låg. Men en historisk jämförelse är knappast relevant, eftersom vi sedan 90-talet har haft en global trend mot lägre räntor.

Ekonomistas - 22 apr 14 kl. 08:49

Debatten om penningpolitiken blir hetare, och även internationell

Debatten om Riksbankens penningpolitik blir hetare, och även internationell. I ett nytt nummer av Ekonomisk debatt finns flera artiklar om penningpolitiken, nämligen en artikel av mig, en kommentar av Lars Heikensten, en kritik av min analys och mina slutsattser av Fredrik Andersson och Lars Jonung  samt en artikel av Per Jansson. Gnistorna flyger!

Ekonomistas - 17 dec 14 kl. 08:30

Ny rapport: Lägg om penningpolitiken

Riksbankens mandat bör förtydligas, sysselsättningen ges större vikt, den demokratiska kontrollen av Riksbanken skärpas och koordineringen av penningpolitiken och makrotillsynen förbättras. Det skriver jag i den nya underlagsrapporten Penningpolitiken och full sysselsättning för LOs projekt Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik.  De senaste åren har Riksbankens penningpolitik lett till en inflation långt under målet och en arbetslöshet högt över en långsiktigt hållbar nivå.

Ekonomistas - 12 dec 14 kl. 11:25

Låg neutral ränta: en utmaning för penningpolitiken

Vi publicerar idag ett gästinlägg skrivet av Henrik Eriksson på Nykredit i Stockholm Ett grundläggande begrepp inom penningpolitisk teori är det om ’neutral ränta’. Enkelt uttryckt är det den räntenivå som vare sig är expansiv eller åtstramande och är således den nivå på reporäntan vi skulle välja i ett normalt konjunkturläge.[1]  I snart 5 års tid har Riksbanken vidhållit att denna neutrala ränta ligger kring 4 procent.

Ekonomistas - 20 sep 14 kl. 13:46

Felaktig beskrivning av debatten om bostadspriserna, skulderna och penningpolitiken

I Ekonomisk Debatt nr 5 2014 har Roland Andersson en intressant artikel, ”Perspektiv på bostadspolitiken” (s. 70-76). Men det korta avsnittet ”Risker för en bostadsbubbla” (s.

Ekonomistas - 14 nov 13 kl. 09:04

Noll-inflation medför högre skulder, betydligt högre skulder

SCB:s senaste inflationssiffra för KPI är negativ, minus 0,1 procent. Inflationen har nu legat runt noll sedan november 2012. Det betyder att KPI, den allmänna prisnivån, är på samma nivå som för två år sedan, i november 2011.

Ekonomistas - 04 jun 14 kl. 07:58

Anders Borg om att Finanspolitiska rådet kan få utvärdera penningpolitiken

I en debattartikel i Dagens Nyheter hävdade jag att den demokratiska kontrollen av Riksbanken behöver skärpas, mot bakgrund av att Riksbanken åsidosatt både inflationsmålet och stödet för den ekonomiska politikens viktigaste mål, full sysselsättning. Bland annat föreslog jag att Finanspolitiska rådet ska få utökade resurser och ett utökat mandat att också granska penningpolitiken. I det sammanhanget kan det också vara lämpligt att det nya Finans- och penningpolitiska rådet överförs till Riksdagen och får denna som huvudman.

DN - 09 jun 14 kl. 15:33

”Låt Finanspolitiska rådet granska penningpolitiken”

Att Riksbanken misslyckats med målen om inflation och sysselsättning beror på att direktionen inte består av sex självständiga personer och att riksdagens uppföljning och kontroll inte fungerat. Finanspolitiska rådet borde kunna granska även penningpolitiken. Det bör vara möjligt att nå en blocköverskridande uppgörelse om en sådan ordning, skriver tidigare vice Riksbankschefen Lars E O Svensson..

DN - 16 maj 11 kl. 22:01

?Riksbanken har inbyggd slagsida för låg inflation?

Min artikel visar med tydlighet att det varit en stor slagsida i penningpolitiken mot för höga räntor och för låg inflation. Hade Riksbanken hållit räntan lägre hade inflationen kommit närmare målet samtidigt som arbetslösheten blivit lägre, skriver Bengt Assarsson i en slutreplik..

Helsingborgs Dagblad - 09 mar 12 kl. 05:52

Kinas inflation sjönk kraftigt

Inflationstakten i Kina sjönk kraftigt i februari jämfört med en månad tidigare. Det skapar utrymme för centralbanken att lätta på penningpolitiken i syfte att ge skjuts åt ekonomisk tillväxt. "Berättelsen om inflation är slut", skrev ekonomer på storbanken HSBC till sina kunder.

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 07 feb 19 kl. 06:11

Låt oss tala om kapitalbeskattning

Runtom i västvärlden diskuteras just nu hur kapital bör beskattas. I USA har ett par amerikanska presidentkandidater lanserat en förmögenhetsskatt, och ekonomforskarna hakar på debatten. I Sverige diskuteras också reformerade kapitalskatter.

Ekonomistas - 01 feb 19 kl. 06:00

Inflation och omfördelning: Hur stor är egentligen skatten på kapitalinkomster?

Inflationens inverkan på kapitalägandets fördelning och omfördelning har inte studerats mycket i den akademiska litteraturen. Den svenska kapitalinkomstskatten är som bekant 30% (i normalfallet) oavsett inkomstnivå. Många känner till att denna skattesats är betydligt lägre än marginalskatten på höga arbetsinkomster, som är upp till 70%.

Ekonomistas - 28 jan 19 kl. 13:33

Faktaresistens (mp)

Strax före jul kunde DN berätta att Jonas Eliasson flyttats från sitt uppdrag som trafikdirektör i Stockholm. Den officiella förklaringen var att ”Inför kommande [mandat-] period är vi överens om att samarbetsformerna mellan trafikkontoret och trafiknämnden behöver utvecklas ytterligare”. Den verkliga anledningen är att trafikkontoret under Eliasson hade tagit fram en analys av införandet av miljözoner (förbud för vissa fordon på vissa gator) i Stockholm och funnit att luftkvalitetskraven skulle uppnås utan miljözoner och att kostnaden i form av värdeminskning och förnyelse av fordonsparken var mycket stor.

Ekonomistas - 25 jan 19 kl. 12:02

Behöver Sverige en ny skattereform?

Talet om skattereform i Sverige har hörts allt oftare på senare tid. Men vad menas egentligen med ”skattereform”? Är det fråga om en genomgripande förändring eller handlar diskussionen snarare om marginella förändringar inom ramen för det befintliga systemet?

Ekonomistas - 18 jan 19 kl. 12:13

Två kommande möten i Nationalekonomiska Föreningen

Med jämna mellanrum håller Nationalekonomiska Föreningen sammankomster där aktuella och viktiga samhällsfrågor diskuteras. De två kommande mötena är ovanligt intressanta. Det första mötet diskuterar frågan “Bör riksdagen få mer makt relativt regeringen?

Ekonomistas - 11 jan 19 kl. 06:00

Finansinspektionen underskattar de negativa effekterna av amorteringskravet

Amorteringskravet har haft en betydligt större negativ effekt för ungas möjligheter att komma in på bostadsmarknaden än den bild Finansinspektionen ger skriver Robert Boije, fil. dr. i nationalekonomi och chefsekonom på SBAB, i detta gästinlägg.

Ekonomistas - 08 jan 19 kl. 14:56

Onyanserad kritik av Handelshögskolan

Det har förmodligen undgått få att företagsekonomen Mikael Holmqvist författat en tegelsten om Handelshögskolan i Stockholm. Till stora delar är boken en redogörelse för hur skolan styrs, finansieras och hur utbildningen och studentkårens verksamhet bedrivs. Boken är därmed på sätt och vis en berättelse om framgångssagan Handelshögskolan, men framförallt driver Holmqvist en rad kritiska teser.

Ekonomistas - 21 dec 18 kl. 08:06

Att mäta skolframgång

Hur ska man avgöra hur bra en skola egentligen är? Ett naivt svar är att det bara är att se hur skolorna presterar, men efter lite eftertanke inser de flesta att skolor har olika förutsättningar. Att bedöma en skola vars samtliga elever är studiebegåvade, studiemotiverade och har starkt föräldrastöd efter samma mall som en skola vars elever kännetecknas av motsatsen är både missvisande och orättvist.

Ekonomistas - 20 dec 18 kl. 08:15

Radikalt reformpaket till jul?

Nationalekonomer anklagas ibland för att huvudsakligen vara försvarare av rådande marknadsliberala ordning. Och visst stämmer det att nationalekonomer framförallt ägnar sig åt analysera justeringar av det kapitalistiska systemet snarare än mer revolutionära idéer. Tidigare i år kom dock boken Radical Markets som argumenterar för att ekonomer såsom Adam Smith och John Stuart Mill förespråkade marknadsliberala idéer som var väldigt radikala för sin tid och innebar ett uppbrott mot tidigare system med nedärvda priviliger.

Ekonomistas - 14 dec 18 kl. 09:58

Könsskillnader, Peterson och normalfördelningen

Lite sen på bollen är det dags för en kommentar kring den debatt om könsskillnader och könsroller som blossade upp i samband med Jordan Petersons Sverigebesök för någon månad sedan. Peterson hänvisade då bland annat till en studie i Science som finner att könsskillnaderna i diverse preferenser tenderar att öka när länder blir rikare och mer jämställda. Studien har tidigare presenterats här på bloggen och resultaten är på intet sätt nya; redan 2010 diskuterade det norska populärvetenskapliga programmet Hjernevask en variant av fenomenet som kallas The Gender Equality Paradox.

Pressen.se i Sociala medier

Pressen på facebook Nyhetspressen på Twitter

Liknande Nyheter

Bilder




Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.