Ekonomistas > Ekonomi

Monday, 21 October, 11:55

Ekonomistas - 08 okt 19 kl. 09:07

Vem får ekonomipriset 2019?



Det är dags för den traditionsenliga omröstningen om årets ekonomipris. Lägg gärna till egna kandidater på listan och motivera ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas under helgen och resultatet från omröstningen presenteras innan årets ekonomipris tillkännages på måndag den 14 oktober.
Take Our Poll.
Läs mer på Ekonomistas
Läs mer om:
Our Poll

Dela artikeln

0 delningar på Facebook.

Liknande nyheter

Taggar: Vem får ekonomipriset, 2019
Ekonomistas - 14 okt 19 kl. 13:28

Välförtjänt ekonomipris 2019 till experimentell fattigdomsforskning

Ekonomipriset 2019 tilldelas Abijihit Banerjee, Ester Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Ekonomistas anser att priset är mycket välförtjänt och alla dessa tre forskare är välkända och högt aktade för deras insatser. Särskilt roligt är det att konstatera att Ekonomistas prisomrösting vanns av just Duflo, vilket visar att våra läsare har god insyn i aktuell nationalekonomisk forskning.

Expressen - 14 okt 19 kl. 10:55

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne delas ut

Klockan 11:45 på måndagen meddelas vem som vunnit Ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2019.Prisets instiftades av Riksbanken nära 70 år efter de övriga Nobelpriserna. Även om priset inte kallas ”Nobelpriset i Ekonomi” så utses det, likt de andra vetenskapliga Nobelpriserna, av den Kungliga Vetenskapsakademien..

Kristianstadsbladet - 05 nov 12 kl. 09:00

Vilka borde få ekonomipriset?

I år går ekonomipriset till tre amerikaner som utvecklat matematiska modeller för spelteori för matchning mellan olika individer. Låter utmärkt.
Ett av fallen är matchning mellan personer för eventuellt äktenskap.

SVT - 14 okt 19 kl. 11:30

Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer tilldelas ekonomipriset

Under måndagen var det dags att presentera det sista priset, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne under den så kallade Nobelveckan. Kungliga Vetenskapsakademien meddelande under måndagsförmiddagen att det är Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer som blir 2019 års mottagare av priset..

Sydsvenskan - 10 okt 11 kl. 13:04

De får ekonomipriset

Thomas J. Sargent, Christopher A. Sims är årets mottagare av ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

Opinionen.se - 14 okt 13 kl. 13:15

Trio delar ekonomipriset


Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. De tre har ägnat sig åt vad akademien kallar för "trendspaning på finansmarknaden". Det handlar om att "i grova drag förutse kursutvecklingen över en längre tid".

Kristianstadsbladet - 14 okt 13 kl. 13:24

Trio delar ekonomipriset

Eugene Fama, Lars Peter Hansen och Robert Shiller får ekonomipriset till Alfred Nobels minne. De har forskat om varför värdepapper kostar som de gör. - Det här väntade jag mig verkligen inte, säger Fama till TT.

Kristianstadsbladet - 13 okt 14 kl. 13:07

Ekonomipriset till fransman


Den franske professorn Jean Tirole får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.Motiveringen är kort och koncis och lyder: "För hans analys av marknadsmakt och reglering".Ekonomipriset är dock inget riktigt Nobelpris utan instiftades så sent som 1968 av Riksbanken i samband med Riksbankens 300-årsjubileum.

BT - 13 okt 14 kl. 13:10

Ekonomipriset till fransman

Den franske professorn Jean Tirole får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. Motiveringen är kort och koncis och lyder: "För hans analys av marknadsmakt och reglering".- Årets ekonomipris handlar om att tygla mäktiga företag, säger Staffan Normark, ständig sekreterare vid Vetenskapsakademin.

TA - 13 okt 14 kl. 13:15

Ekonomipriset till fransman

Den franske professorn Jean Tirole får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. - Jean Tirole är inte bara en stjärnteoretiker utan också expert på många industrier, säger professor Tore Ellingsen.
Motiveringen är kort och koncis och lyder: "För hans analys av marknadsmakt och reglering".

Fler nyheter från Ekonomistas

Ekonomistas - 16 okt 19 kl. 14:16

Vad handlar årets ekonomipris om?

Följande gästinlägg är skrivet av Tessa Bold som är utvecklingsekonom vid IIES, Stockholm universitet. Hon forskar kring utbildning, hälsa, socialförsäkring, anammandet av nya teknologier och klimatförändringar bl.a.

Ekonomistas - 14 okt 19 kl. 13:28

Välförtjänt ekonomipris 2019 till experimentell fattigdomsforskning

Ekonomipriset 2019 tilldelas Abijihit Banerjee, Ester Duflo och Michael Kremer ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”. Ekonomistas anser att priset är mycket välförtjänt och alla dessa tre forskare är välkända och högt aktade för deras insatser. Särskilt roligt är det att konstatera att Ekonomistas prisomrösting vanns av just Duflo, vilket visar att våra läsare har god insyn i aktuell nationalekonomisk forskning.

Ekonomistas - 13 okt 19 kl. 23:41

Utvecklingsexperiment och institutioner favorittippade i Ekonomistas omröstning

Ekonomistas ekonomiprisomröstning 2019 resulterade i nästan dött lopp mellan två unga ekonomer: utvecklingsekonomen Esther Duflo med 11% av rösterna och nästan lika många röster Daron Acemoglu (11%). Båda två är verksamma vid amerikanska MIT. På tredje och fjärde plats kom amerikanerna David Card (8%) och Joshua Angrist (7%) som båda forskat om frågor gällande arbetsmarknad och utbildning, med särskild tonvikt på att studera utfall.

Ekonomistas - 13 okt 19 kl. 23:41

Esther Duflo favorittippad

Favoriten i Ekonomistas ekonomiprisomröstning blev i år utvecklingsekonomen Esther Duflo med 11% av rösterna. Nästan lika många röster fick Daron Acemoglu (11%). På tredje och fjärde plats kom David Card (8%) och Joshua Angrist (7%).

Ekonomistas - 02 okt 19 kl. 17:30

Ökar verkligen förmögenhetskoncentrationen i västvärlden?

Ojämlikheten i västvärlden diskuteras flitigt inom både politiken och den akademiska forskningen. Ett utfall som intresserar många är förmögenheternas fördelning, i synnerhet koncentrationen av rikedom i den yttersta toppen. Har denna koncentration ökat på senare år?

Ekonomistas - 23 sep 19 kl. 07:00

Slutsatsen att amorteringskraven införts på felaktiga grunder håller också efter SCB:s revidering av sparkvoten

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur.

Ekonomistas - 18 sep 19 kl. 15:13

Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken.

Ekonomistas - 03 sep 19 kl. 17:20

Bankskatten är bra!

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet. Nu läser vi i tidningarna att staten ska införa en speciell bankskatt för att finansiera uppbyggnaden av försvaret. Tanken på en sådan skatt kritiseras dock i tidningar och TV; olika bankekonomer intervjuas och talar om för oss att dels kommer skatten att vältras över på hushållen (till exempel i form av högre kostnader för våra bolån) och dels kommer kanske banksektorn att tvingas krympa och att avskeda personal.

Ekonomistas - 25 jun 19 kl. 12:21

Vad kan vi lära av statistiskt signifikanta resultat?

Konventionen i många vetenskapliga discipliner är att ett p-värde på 5% tolkas som att ett resultat är statistiskt signifikant. Den replikeringskris som först uppstod inom psykologi, men nu tagit sig vidare till bland annat nationalekonomi, har dock visat att många statistiskt signifikanta resultat inte låter sig replikeras. En viktig orsak till detta är att tidskrifter framförallt publicerar statistiskt signifikanta resultat, vilket pressar forskare att medvetet eller omedvetet välja analysmetoder så att man tar sig under 5%-ribban (vilket fick mig att utfärda en varning för statistiskt signifikanta resultat här på Ekonomistas).

Pressen.se i Sociala medier

Pressen på facebook Nyhetspressen på Twitter

Liknande Nyheter

Bilder




Om oss

Pressen.se är en svensk nyhetsportal samt nyhetssökmotor som automatiskt hittar de mest omdiskuterade och aktuella nyheterna. Välkommen!

Kontakt

Vill du säga hej?

Reklam

Annonsera?Pressen.se besöks hundratusentals gånger per månad. Kontakta oss för mer information om hur du kan nå ut med ditt budskap.